Räntehöjning får kritik

Riksbanken höjer sin viktigaste styrränta, reporäntan, med 0,25 procentenheter till 4,25 procent. De flesta analytiker hade räknat med att reporäntan skulle lämnas oförändrad.

”En reporänta på omkring 4,25 procent under det närmaste året bidrar till att föra tillbaka inflationen mot målet på 2 procent på ett par års sikt. Det leder samtidigt till att produktion och sysselsättning utvecklas balanserat. Osäkerheten om de framtida konjunktur- och inflationsutsikterna är dock stor”, skriver Riksbanken.

Samtidigt publicerades årets första penningpolitiska rapport, där räntebanan, Riksbankens egen prognos för reporäntans framtida utveckling, är i stort sett oförändrad.

Riksbanken räknar med att reporäntan i genomsnitt kommer att ligga på 4,1 procent under första kvartalet i år och sedan på 4,3 procent fram till första kvartalet 2011.

Konsumentpriserna beräknas öka med i snitt 3,4 procent 2008, 2,5 procent 2009 och 2,3 procent 2010.

Den underliggande inflationen beräknas till 2,5 procent 2008, 2,2 procent 2009 och 2,1 procent 2010.

Tidigare trodde Riksbanken på en något högre inflation i år och en något lägre de två följande åren.

Den svenska BNP-tillväxten blir enligt Riksbanken 2,4 procent i år, 2,0 procent nästa år och 2,8 procent 2010. Denna prognos är i stort sett oförändrad.

– Det var mycket oväntat. Jag blev förvånad, säger Jörgen Appelgren, chefekonom på Nordea, om räntehöjningen.

– De skruvar ner världstillväxten, den svenska exportmarknadstillväxten och löneutvecklingen. Och ändå så tycker Riksbanken att det är motiverat med en räntehöjning.

Appelgren konstaterar att svensk ekonomi bromsar in snabbare än vi trott. Han ifrågasätter att räntehöjningen motiveras med att inflationen ska minskas, eftersom inflationen mest beror på höjda energipriser och ökade livsmedelspriser som Riksbanken inte kan påverka.

– Jag tror att de gör samma misstag som när de sänkte räntan med 50 punkter i ett läge när ekonomin redan vänt upp. Nu höjer de räntan när ekonomin är på väg ner.

Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, är kritisk till Riksbankens sätt att kommunicera med omvärlden.

– Med full respekt för hur Riksbanken analyserar och drar slutsatser, tycker jag att kommunikationen kring det hela har varit väldigt dålig. Vi har ett läge där vi får väldigt stora svängningar och det skapar stor osäkerhet, och det är något som jag inte tror gynnar varken Riksbanken, marknaden eller ekonomin som helhet, säger Bergqvist.

Riksbanken understryker att osäkerheten om den framtida utvecklingen är stor. Riksbanken räknar med att det är ungefär lika sannolikt att reporäntan behöver höjas som sänkas framöver.

”En lägre ränta skulle kunna motiveras om oron på de finansiella marknaderna fördjupas och tillväxten i omvärlden och inflationen blir lägre än i huvudscenariot”, skriver Riksbanken i ett alternativt scenario.

Men samtidigt pekar Riksbanken på att det kan bli aktuellt med en högre ränta om den höga inflationen under 2008 leder till stigande inflationsförväntningar och stigande inflation under både 2009 och 2010.

Höjd ränta kan också motiveras om företagens kostnader eller inflationen i omvärlden ökar mer än i huvudscenariot.

Kronan stärktes omedelbart sedan Riksbanken oväntat höjt reporäntan med 0,25 procentenheter till 4,25 procent. Mot euron stärktes kronan med fyra öre jämfört med kursen före Riksbankens räntebesked. Mot dollarn var förstärkningen två öre.

De korta marknadsräntorna steg också omedelbart. Räntan på en sexmånaders statsskuldsväxel hade, jämfört med öppningen, stigit med 0,21 procentenheter till 4,14 procent.