Pirat-anklagade 40-åringens svar: Självmord

Mikael, 40 år, i Skåne hade begärt att få slippa att bli utlämnad eftersom han ”riskerade att utsättas för en omänsklig behandling vid överlämnande till Frankrike då det i fängelser och häkten i detta land råder förhållanden som har gett upphov till allvarlig kritik från ett flertal internationella människorättsorganisationer”.

Detta hade Mikael skrivit med stöd av läkare i ett överklagande till hovrätten i Skåne.

Mikael hade också under utredningens gång sagt att om han utvisades var han fast besluten att ta livet av sig.

Den 20 juli fick Mikael besked om att beslutet att han skulle överlämnas stod fast. Dagen efter hittades han hängd i sin cell.

Nu är förfarandet av Mikael anmält till Socialstyrelsen enligt Lex Maria och det pågår en polisutredning om självmordet.

I båda fallen handlar det om anklagelser om piratkopiering av läkemedlet Acomplia. Mikael har erkänt att han sålt preparat med substansen Rimonabant men att det då, 2002, inte var klassat som läkemedel och att han sedan dess inte sålt preparatet.

Polisen har inga bevis på att Mikael kan kopplas till Johan.

– I juli när jag lämnade över ett antal beslag till fransk polis efter husrannsakan i Johans lägenhet och kontor såg vi inga tecken på att de båda samarbetat, säger Olle Eklund på Rikskriminalen.

Han fortsätter:

– Vi har också varit i kontakt med en svensk man i Thailand som sålt tabletter därifrån. Vi talades vid för ett tag sedan då han berättade att han skulle lämna Thailand för att inte riskera att bli utlämnad till Frankrike. Mannen från Skåne och mannen i Thailand har eventuellt haft ett samarbete ihop, berättar Olle Eklund.

Rimonabant såldes redan via nätet flera år innan det godkändes som läkemedel i juni 2006.

– Preparatet hade dessförinnan varit ute på marknaden i flera år. Någon måste ha kommit över formeln hur man tillverkar preparatet, säger Lennart Forslund, gruppchef på medicinska informationsenheten på Läkemedelsverket.

Det är också det som Sanofi-Aventis säger; att när vakterna inte var tillräckligt uppmärksamma passade någon eller några inkräktare på att ta sig in på forskningslaboratoriet och stjäla formeln för patentet. Sedan tror man att patentet sålts vidare.

Men om preparatet, som då inte var klassat som läkemedel, redan såldes 2002, hur kan Sanofi-Aventis koppla ihop Johan med ett inbrott som måste ha skett någon gång redan före 2002?

Bakom anklagelserna står det stora läkemedelsbolaget Sanofi-Aventis som i flera år försökt få någon fälld för piratkopiering av företagets läkemedel. I somras hade fransk polis fem kineser och en engelsman inne för förhör men dessa släpptes fria.

– Det här är en jättestor utredning där många länder är inblandade. Man tror att tillverkningen ägt rum i Kina eller i Indien, säger Olle Eklund.

Sedan januari 2004 råder EU-lagen om utlämnande till det land där stämningen är inlämnad. Det blir också det land, Frankrike i det här fallet, som tar över hela utredningen. 23-åringen har franskt medborgskap men har så gott som hela sitt liv bott i Sverige.

– Det är lättare att lämna ut en fransk medborgare men hade Johan haft svenskt medborgarskap hade han blivit utlämnad i alla fall men det hade tagit längre tid, säger Olle Eklund.

Johans franska försvarsadvokat, Sorin Margulis, menar att Johan är offer för en hel del oklara omständigheter.

I Frankrike häktar man en person om han kan ”vara en fara för samhället” och får sitta instängd i väntan på att målet ska tas upp i domstol.

– Jag tycker att motivet till att Johan sitter instängd så länge utredningen pågår är oklar. Det finns inga risker att han flyr och han har släktingar i landet som kan garantera att han stannar kvar. Min klient är lätt att attackera eftersom det handlar om en fysisk person. Han har Sanofi-Aventis, ett stort läkemedelsbolag i Frankrike emot sig. Det är svårare att ge sig på de verkligt ansvariga.

Kan det vara så att Johan tjänar som måltavla för läkemedelsbolaget Sanofi-Aventis kamp för att hitta en skyldig till alla de olagliga kopior av Rimonabant som florerar på marknaden?

–Det jag menar är att det här fallet inte är ett normalt rättsfall. Den här unge mannen har inte försökt att dölja något utan var själv den som kontaktade läkemedelsbolaget Sanofi-Aventis för att få klarhet i vad det var för produkter på de sidor som lagts upp på hans webbhotell. Min klient har varit öppen med allting. Det misstag han har gjort är att ge utrymme på sitt webbhotell åt någon annans olagliga verksamhet, säger Sorin Margulis.

Att Sanofi-Aventis gör desperata försök att få någon fälld för piratkopiering vittnar också den franske advokaten Antoine Ricard om till den franska nyhetsbyrån AFP. Advokaten berättar om hur hans klient, en 25-årig biologistuderande bosatt i England, lockades till Paris av Sanofi-Aventis.

”Min klient häktades i december 2006 för att ha bjudit ut Rimonabant på Internet. Då hade han tidigare blivit kontaktad av en anställd på Sanofi-Aventis som låtsades vara en köpare av preparatet. Köparen ville starta en försäljning av preparatet i i Sydamerika. Engelsmannen accepterade att komma till Frankrike med några prover. När han kom till Roissy flygplats stoppades han direkt av polisen som tog in honom för förhör. Han häktades men blev frisläppt i januari 2007.

– Vi har ifrågasatt om det här förfarandet är lagligt. Det liknade snarare en fälla gillrad för att försvara företagets ekonomiska intressen, säger advokat Antoine Ricard till Realtid.se.

Medan Johan sitter inlåst i väntan på att bli förhörd den 12 oktober i Paris startar Läkemedelsverket här i Sverige en kampanj för att inte folk ska köpa läkemedel på nätet och på den svarta marknaden.

Vad säger läkemedelsverket om piratkopiorna? Och är verkligen godkända läkemedel som Rimonabant helt ofarliga att använda?

Maj Staberg

redaktionen@realtid.se

Fotnot: Namnet Johan är fingerat