Perfekt ljud i eget konserthus

På söndagen var det dags för första spelningen i Nils och Maria Jutos nya privata konserthus vid herrgården Stålboga i Sörmland utanför Malmköping. Mats Liljefors, ansvarig för musiken på Kungliga Slottet, hade fått dit världspianisten Eugen Indjic, som spelade musik av bland andra Chopin.

– Det är mycket ovanligt att folk bygger egna konserthus nu för tiden, sade Mats Liljefors som är van att se att intresset för klassisk musik går i andra riktningen, åtminstone vad gäller de bidrag han får. Nyligen har han blivit av med ett par hundratusen i bidrag, varför han kallar sin årliga konsertserie Musik på Slottet för en numera ”mer eller mindre privat festival”.

Men att förmögna privatpersoner bygger eget blir alltså vanligare och vanligare. Senast samma dag som konserten ägde rum hade SvD ett långt reportage om privata konsthallar.

Nils och Maria Juto är bosatta på Narvavägen i Stockholm, i eget hus, och på Stålbåga. Men de är inte särskilt kända i Stockholm, trots att Nils Juto var först med att utföra ögonlaseroperationer i Sverige och idag har gjort runt 8 000 enligt egen uppgift.

Slaget vid Jutos

Desto mer kända är de i byn Stålbåga, som omger godset (som ömsom stavas Stålboga, ömsom Stålbåga). Helt konfliktfritt har inte samvaron med byborna varit sedan herrskapet köpte gården i slutet av 70-talet och därefter fraktade dit en gammal karolinergård från trakterna utanför Eskilstuna. De köpte även efterhand in flera av villatomterna i den gamla Sörmlandsbyn, och försöker gjuta liv i bygden.

Anser de själva.

– De gör allt de kan för att ta död på byn, sade i stället Birgitta Michajlov, en av byborna, till Realtid.se på söndagen strax före konserten.

Orsak: bråk om gatubelysningen i byn, som står på Jutos tomter och har stått där sedan 60-talet. Byborna vill bevara, Jutos vill ta bort eftersom de anser stolparna ”gräsliga”.

Än så länge lyser de, kunde Realtid.se konstatera vid hemfärden från konserten i mörkret.

Nils Juto säger att vissa bybor är emot allting.

– Utan oss vore det enda synliga på halvön där gården ligger en skog. Till och med Göran Persson tyckte det var ett jättelyft av stället när han var här på lunch under sin statsministertid. Han bjöd in sig själv och Anitra och han stannade hela dagen, säger Nils Juto.

Konsertpaviljongen är snart färdig, och har lånat drag av såväl Ulriksdals orangeri som från Gustaf III:s paviljong i Hagaparken. Båda är ritade av kungliga arkitekter (Tessin och Tempelman), och som sig bör är Jutos paviljong ritad av nuvarande slottsarkitekt, Peter von Knorring. Inredningen kommer ifrån ett gammalt adelspalats i Stockholm, som monterades ned när Kreuger byggde sitt tändstickspalats på 30-talet.

Förutom om gatlyktorna bråkar Jutos med byborna om den järnväg som Maria Juto låtit montera bort 2,7 km av. Jo, det är sant: 2,7 km räls och syll är borttaget för att i stället anlägga en väg till grannbyn. Det finns redan en väg, men den är ett gammalt svartbygge enligt Maria Juto.

Vidare: Internet fungerar inte på herrgården. Maria Juto har visserligen låtit bekosta nedgrävning av fiberkabel hela vägen från Eskilstuna (några mil bort), men en grannby vill inte koppla på en switch med mindre än att de får rundligt betalt, säger Maria Juto irriterat.

Men konsertpaviljongen har en Steinwayflygel, och den fungerar utan både belysning och fiberoptik.