Odenberg kritiserar Reinfeldts hafsverk

– Det är två till tre gånger dyrare att köpa ubåtar utomlands, säger han i en intervju med Realtid.se.

Mikael Odenberg beskriver hur osämja mellan olika departement har skapat ett hafsverk av försvarsbeslut.

Kockums i Karlskrona har fått stora darren efter att regeringen har signalerat om att dra sig ur ubåtsprojektet. Prislappen för båda ubåtarna är drygt sex miljarder kronor.

Om Sverige drar sig ur räknar Kockums med att det blir svårt att sälja ubåten utomlands utan Sverige som referenskund.

Försvarets fem nya fartyg, Visbykorvetterna är också i fara. De saknar luftvärnsrobotar, vilka har stoppats av finansdepartementet. Utan robotskydd kan fartygen inte försvara sig och kan sänkas i ett första anfall, uppger experter.

– Att det har blivit så här beror mycket på att finansdepartementet inte litar på försvarsdepartementet.

Felbesluten beror också på betydande okunskap bland ledamöterna i riksdagen och i regeringen, enligt Mikael Odenberg.

Eftersom det inte finns någon påtaglig hotbild mot Sverige, blir det enkelt att skära i försvarsbudgeten, jämfört med till exempel åldringsvården. Samtidigt har det skapat oro och förbittring inom försvarsmakten, vilket finansdepartementet inte har tagit hänsyn till.

– I Sverige har vi haft fred länge. Det har gjort att vi har blivit naiva i försvarsfrågor och inte tar det på allvar. När jag tillträdde som försvarsminister var det väldigt deppigt inom försvaret. Det började vända under den tid jag var med och man började se framtiden an. Nu söker officerarna sig bort därifrån igen, säger Mikael Odenberg.

Har inte nedskärningarna fört något gott med sig?

– Vi förköpte oss på alltför många Leopard (tyska stridsvagnar reds anm). Vi har också en överkapacitet på Jas-plan. Men beställningarna gjordes för 15 år sedan och försvaret kunde väl inte bedöma förändringarna i världsläget. Det var en anledning till att jag ville minska bindningstiderna vid materialinköpen för att snabbare kunna reagera på förändrade krav.

Sverige saknar i likhet med flera andra EU-länder militära transportplan. Försvaret föreslog regeringen att köpa eller hyra två stora amerikanska C 17-plan för leverans i år. Kostnaden skulle uppgå till runt fyra miljarder kronor för båda planen.

– Där gick jag faktiskt in och stoppade köpet. Jag ansåg det mycket billigare att ta hjälp från Nato-länder när vi behövde plan.

Mikael Odenberg beskriver hur bland annat osämja mellan olika departement har skapat ett hafsverk av försvarsbeslut.

Kockums i Karlskrona har fått stora darren efter att regeringen har signalerat om att dra sig ur ubåtsprojektet. Prislappen för båda ubåtarna är drygt sex miljarder kronor.

Om Sverige drar sig ur räknar Kockums med att det blir svårt att sälja ubåten utomlands utan Sverige som referenskund.

Försvarets fem nya fartyg, Visbykorvetterna är också i fara. De saknar luftvärnsrobotar, vilka har stoppats av finansdepartementet. Utan robotskydd kan fartygen inte försvara sig och kan sänkas i ett första anfall, uppger experter.

– Allt det här hafsverket beror på att finansdepartementet inte litar på försvarsdepartementet.

Att försvarsfrågorna hamnar i kläm beror också på betydande okunskap bland ledamöterna i riksdagen och i regeringen, enligt Mikael Odenberg.

Eftersom det inte finns någon påtaglig hotbild mot Sverige, blir det enkelt att skära i försvarsbudgeten, jämfört med till exempel åldringsvården. Samtidigt har det skapat oro och förbittring inom försvarsmakten, vilket finansdepartementet inte har tagit hänsyn till.

– I Sverige har vi haft fred länge. Det har gjort att vi har blivit naiva i försvarsfrågor och inte tar det på allvar. När jag tillträdde som försvarsminister var det väldigt deppigt inom försvaret. Det började vända under den tid jag var med och man började se framtiden an. Nu söker officerarna sig bort därifrån igen, säger Mikael Odenberg.

Har inte nedskärningarna fört något gott med sig?

– Vi förköpte oss på alltför många Leopard (tyska stridsvagnar reds anm). Vi har också en överkapacitet på Jas-plan. Men beställningarna gjordes för 15 år sedan och försvaret kunde väl inte bedöma förändringarna i världsläget. Det var en anledning till att jag ville minska bindningstiderna vid materialinköpen för att snabbare kunna reagera på förändrade krav.

Sverige saknar i likhet med flera andra EU-länder militära transportplan. Försvaret föreslog regeringen att köpa eller hyra två stora amerikanska C 17-plan för leverans i år. Kostnaden skulle uppgå till runt fyra miljarder kronor för båda planen.

– Där gick jag faktiskt in och stoppade köpet. Jag ansåg det mycket billigare att ta hjälp från Nato-länder när vi behövde plan.

Om Sverige skulle bli anfallet, så kan 30.000 hemvärnsmän försvara landet och ytterligare 30.000 man kan mobiliseras. Men det skulle ta minst ett år att förbereda dem. Har vi verkligen en chans i en sådan situation?

– Nej, det har vi inte. Men hotbilden är svårbedömd och vi räknar inte heller med en större invasion. Faran ligger i stället i terroristhot och internationell brottslighet som till exempel kan få tag på kärnavfall. Kopplingarna mellan det civila och militära har ökat i dag.

Vi har gått från ett invasionsförsvar till insatsförsvar. Där har vi 800 man ute i världen. Snabbinsatsstyrkan Nordic Battlegroup förbereds för att sättas in i krisområden. Är det bra?

– Kärnuppgiften är ett territoriellt försvar. Men fördelen är att utlandstjänstgöringarna ger träning och erfarenhet från miljöer som vi kan dra nytta av. Och kan vi vara med och skapa stabilitet utomlands, ger det bäring för oss här hemma.

Det finns misstankar inom socialdemokratin om att moderaterna följer en hemlig dagordning som syftar till Nato-medlemskap?

– Det där kommer från Håkan Juholt (s). Men det är inte aktuellt så länge det inte finns stöd hos allmänheten. Själv ser jag inget hinder eftersom vi redan har ett nära samarbete med Nato. Sveriges försvarsmateriel anpassas mer och mer till Natos standard. Nackdelen med att inte vara medlem är att vi inte kan vara med och påverka processen i Nato.

Det här med att svenska officerare flyr svenska försvaret och går över till annan verksamhet. Finns risken, precis som med Blackwater i USA, att de hamnar hos privata säkerhetsföretag där krig har blivit en affärsidé.

– Den här typen av säkerhetsföretag är en ny företeelse, en gråzon där det militära och civila flyter ihop och som känns väldigt betänklig. Men jag förstår att det kan bli ett problem, säger Mikael Odenberg.

Det var den 5 september som han slog näven i skrivbordet över en slaktad finansplan och lämnade posten som statsråd och försvarsminister.

Nu, när snart två månader har gått, berättar Mikael Odenberg att han varit i New York på semester med familjen. Tanken är att vara helt ledig i ett halvår.

– Sedan får vi se vad som händer, säger han.