Nytt fördrag ger EU president

EU-länderna är ense om ett nytt fördrag — nästan identiskt med den nedröstade konstitutionen.

Med fördraget får EU en ”utrikesminister” och en president. Sverige får fler platser i EU-parlamentet — men genast kommer kravet på en svensk folkomröstning.

Vänsterpartiets ledare Lars Ohly anser att det nya EU-fördraget aldrig borde ha antagits.

– Det är till 95 procent samma fördrag som redan har förkastats i folkomröstningar i Frankrike och Holland. Det är mycket mer svårläst, ungefär tre gånger så tjockt och man har inte uppnått syftet man hade med hela fördragsreformen, nämligen att göra det enklare att följa beslutsvägarna inom EU, säger Ohly till TT.

Desto nöjdare är statsminister Fredrik Reinfeldt (m).

– Med detta var alla nöjda, framför allt Italien. Men det är säkert så att frågan kan återkomma när det gäller exakt hur många mandat man tycker att man ska ha, sade Reinfeldt (m) när överenskommelsen var i hamn på det informella toppmötet i Lissabon i natt.

Det var särlösningar för Polen och en extra italiensk plats i EU-parlamentet löste upp knutarna.

Uppgörelsen innebär dock inte slutet för kampen med fördraget, som ska undertecknas i Lissabon på luciadagen.

Därefter ska det godkännas av de 27 EU-ländernas parlament, eller genom folkomröstningar, under 2008 och träda i kraft 2009. Blir det så ändrar det förutsättningarna för Sveriges halvår som ordförande i EU hösten 2009.

Ulf Holm, riksdagsman för miljöpartiet och ordinarie ledamot i EU-nämnden, upprepade partiets krav på folkomröstning.

– Jag vill att Fredrik Reinfeldt fastslår att det verkligen blir en folkomröstning i den här viktiga frågan.

Irland har redan beslutat om folkomröstning.

Men för socialdemokraterna är en folkomröstning inte aktuell. Susanne Eberstein, socialdemokrat och vice ordförande i EU-nämnden, ser särskilt positivt på att majoritetsbeslut införs på fler områden.

– Det innebär bland annat att det kommer att bli mer lika regler om svenskar ställs inför rätta i andra länder i EU. Framför allt kommer man att kunna bekämpa den organiserade brottsligheten bättre.

Att EU i och med det nya fördraget får en ”utrikesminister” tror Eberstein ger unionen en tyngre roll internationellt.

– Nu kan vi lämna den institutionella krisen bakom oss, sade EU:s nuvarande ordförande, Portugals premiärminister José Socrates.

EU-kommissionens ordförande José Barroso hävdade att EU äntligen fått ett regelpaket som gör att unionen kan ta sig an utmaningar i det tjugoförsta århundradet.

Polens president Lech Kaczynski sade sig vara nöjd.

– Vi uppnådde allt vi ville, sade Kaczynski.

Man han lade ändå till att han inte anser att frågan om hur många platser varje land ska ha i EU-parlamentet efter 2009 är slutdiskuterad.

EU-ledarna beslutade att höja antalet ledamöter med en, till 751, för att gå Italien till mötes. Men fördelningen i övrigt ska inte sättas på pränt förrän i december, vilket kan öppna för nya strider.

Sverige har föreslagits få 20 platser, två mer än tidigare bestämt.

President Kaczynski kunde räkna in att Polen ska få tillsätta en generaladvokat i EU:s domstol och utfästelser om att en mindre grupp länder ska kunna fördröja beslut de inte gillar.

Österrike lyckades redan före mötet med sin utpressning och fick, mot löfte om att inte äventyra fördraget, en andningspaus på fem år från EU-kommissionen. Den tänker inte dra Österrike inför EU:s domstol trots att landet begränsar antalet studenter (läs: tyska) på sina universitet.

Andra länder, som Storbritannien, Danmark och Nederländerna har fått undantag och speciella krav tillgodosedda som ska göra att de inte behöver utlysa folkomröstningar.

Det var väljarna i Frankrike och Nederländerna som med sina robusta nej 2005 sänkte föregångaren till det reformerade fördraget. Föregångaren var förslaget till konstitution för EU.

Fördraget, vars innehåll är nästan identiskt med det i det nedröstade förslaget till konstitution, ska ge EU en president och en ”utrikesminister”, formellt kallad hög representant för utrikes- och säkerhetspolitik. Denne ska även vara vice ordförande i EU-kommissionen.

Presidenten, formellt kallad vald ordförande, ska väljas av de 27 EU-ländernas ledare, och styra EU-ledarnas eget organ Europeiska rådet i upp till fem år.