Nya OMX-ägaren kör bort Usama

Finanskrisen i USA gör att arabiska länder och investerare från Mellanöstern för fullt passar på att ta positioner i krisdrabbade amerikanska banker och ge dem kapitaltillskott. Samtidigt innebar Nasdaqs köp av OMX, att arablandet Dubai kunde knipa åt sig en ägarandel på nästan 20 procent av Nasdaq.

Men Greifeld ser ingen anledning till oro för arabernas ökade politiska inflytande över USA och Nasdaq.

– Nej, inte alls, säger Greifeld under en intervju med Financial Times web-tv.

Han påpekar att Nasdaq frivilligt tog Dubaiaffären till en granskning hos amerikanska myndigheter, för en kontroll av att affären inte påverkar nationella säkerhetsfrågor. Denna så kallade ”Cipheus-granskning” omfattar 13 olika myndigheter som går igenom affären och kommenterar den i detta perspektiv.

– Vi tog frivilligt affären till denna process, och fick godkänt. Cipheus-panelen sa ”okej, genomför affären”. Så jag tycker att vår affär har genomförts på rätt sätt, säger Greifeld.

Frågan är varför Nasdaq frivilligt tog detta ärende till en granskning, och om det var för att göra sig ”skottsäkra” mot kritik om arabernas ökade inflytande.

– Det kan ligga en del sanning i det, men huvudskälet var att försäkra oss om att Nasdaq gjorde rätt ställningstaganden ur alla aspekter gentemot USA, säger Greifeld.

– Det var rätt för oss att göra, och vi kände oss redan i förväg bekväma och säkra på att vi skulle få godkänt, säger han och pekar på att affären var ekonomiskt logisk och röstbegränsningsregeln som innebär att Dubai endast får rösta för max 5 procentenheter av sin ägarandel.

Dubais rösträttsbegränsning innebär enligt Greifeld en garanti för att Nasdaq måste ta hänsyn till hela styrelsen och alla ägare av Nasdaq, och inte bli en slav under Dubai. Han tillbakavisar kritiken att vd:n för ett bolag ändå lyssnar på en storägare även om storägaren inte får rösta för mer än 5 procentenheter av sitt aktieinnehav.

– Vi har sedan tidigare ett antal storägare i Nasdaq, och jag har alltid samarbetat med dem, och sökt råd och stöd hos dem, säger Greifeld.

I USA höjs nu rösterna för ökad protektionism, men Greifeld ser ingen risk för att det en dag kommer att innebära problem vad gäller relationen mellan Dubai och Nasdaq.

– Nej, tack vare röstbegränsningsregeln. Vi har ett avtal som emottagits väldigt väl, och är väl uttänkt. Nu ska vi jobba på att genomföra det, säger Greifeld.

Han erkänner att Nasdaqs relation med Dubai var mycket viktig för att Nasdaq skulle kunna köpa OMX. Nasdaq ville komma åt OMX datasystem för börshandel som bas för internationell expansion.

– OMX teknologi är den globala standarden för börshandel, och används i över 60 börser. Och när du är teknologileverantör till en börs, ger du börsens hjärta – det absolut viktigaste i börsen, resonerar Greifeld. Med OMX som plattform ser han stor potential för internationell tillväxt, bland annat i Mellanöstern.

– Både vi och Dubai ser stora möjligheter. Vi liksom andra älskar potentialen i Mellanöstern och den utvecklande världen, säger Greifeld och räknar med att tillväxten i Mellanösterns ekonomier kommer att överstiga såväl USA:s och Europas de kommande åren.

– Vi ser en ökande mängd investerbara tillgångar som kommer att söka sig till kapitalmarknader som Nasdaqs och Dubais, och vi ser stora möjligheter med det, säger Greifeld.

Han ser inget omedelbart samgående mellan Dubaibörsen DIFX och Nasdaq.

– Vi kommer att äga en tredjedel av DIFX. Vi ser det som vårt aktieinnehav idag, och vi ser det som en mycket produktiv relation, säger Greifeld.

Genom uppgörelsen om OMX, kommer Dubai att bli Nasdaqs största ägare med ägarandelen på nästan 20 procent. Dubai får även två platser i Nasdaqs styrelse. Dubai får dock inte rösta för mer än 5 procentenheter av sin ägarandel. Röstbegränsningen är fastställd av amerikanska finansinspektionen och omfattar alla stora aktieägare.

– Många andra storägare påverkas också av rösträttsbegränsningen, understryker Greifeld.

Han betonar även att det ”affärsmässiga tänkandet” är det viktiga för både Nasdaq och Dubai.

– När vi lärde känna Dubai, var det intressant att upptäcka att Dubaibörsens ledning får ekonomisk kompensation på samma sätt som för Nasdaq som är ett börsnoterat företag i USA.

– Aktieägarnas avkastning är det viktiga för dem, och det är även det som driver vår dagliga verksamhet. Vi ser att våra intressen är enade vad gäller det vi vill åstadkomma med Nasdaq och OMX, säger Greifeld.

I samband med att Dubai fick ägarandelen i Nasdaq, fick Nasdaq en ägarandel på en tredjedel av Dubaibörsen DIFX.

– Nu ska vi arbeta hårt för att DIFX ska bli det finansiella centrat i den delen av världen. Vi kommer att bidra med vårt varumärke, vår expertis och vår teknologi för att uppnå det, säger Greifeld.

Många börser i Mellanöstern vill bli regionens finansiella centrum, men Greifeld ser som en stor fördel för DIFX att den börsen styrs av västerländska regler till stor del hämtade från de brittiska FSA-reglerna som gäller på den brittiska finansmarknaden.

– Det är mycket attraktivt för utgivare av finansiella värdepapper att veta att de kommer till en reglerad miljö, säger Greifeld och pekar även på att Dubai generellt sett är mycket avancerat jämfört med Mellanöstern i övrigt.

– Majoriteten om inte alla av världens stora investmentbanker finns i Dubai med stark kontorsrepresentation, och den juridiska kompetensen är hög. Det är en jordmån för framgång i Dubai. Vi hoppas kunna accelerera den framgången, säger Greifeld.

OMX ser ingen risk för att utnyttjas som politiskt instrument, genom att via Nasdaqbörsen bli delägt av Dubai.

– Vi har inga synpunkter på det alls. Vi är nöjda med ägarstrukturen, och har ingått en transaktion som har en sund affärsgrund, säger OMX svenska informationschef Carl Norell.

Nasdaq och Dubai bråkade från början om vem som skulle köpa OMX. På slutet gav sig även arablandet Qatar in i leken och köpte en ägarandel i OMX. Det hela slutade i en uppgörelse som innebar att Dubai höjde budet på OMX, varvid det budet accepterades av OMX-ägarna. Dubai överlät sedan OMX till Nasdaq, samtidigt som Dubai fick en ägarandel i Nasdaq. Nasdaq fick dessutom en ägarandel i Dubaibörsen DIFX, och Dubai tog över Nasdaqs ägarandel i Londonbörsen.

Quatar har också själv köpt in sig i Londonbörsen, och har enligt Sunday Times velat köpa Nasdaqs (numera Dubais) ägarandel i Londonbörsen. Under måndagen bekräftade Londonbörsen enligt zawya.com att man kommer att använda Quatar som sin bas för expansion i Mellanöstern, och inte Dubai eftersom Nasdaq försökte tidigare köpa Londonbörsen genom ett fientligt bud.

Ian Hammar

ian.hammar@realtid.se

08-545 871 30