"Nu kommer en till"

– Det började inte så starkt. Sedan satte det ingång ordentligt. Det pågick längre än det brukar. Bokhyllor vacklade. Tavlor trillade ner. Glas gick sönder. Det var en väldigt stark jordbävning.

Det säger Jesper Edman, chef för Japaninstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm med filial i Tokyo. Han är också forskare och MBA-lärare vid Hitotsubashi-universitetet.

Just nu, fem timmar efter det första skalvet, sitter han på golvet intill en pelare hemma i sin lägenhet i ett hus med utöiskt över Tokyos centrum och väntar ut efterskalven – tillsammans med hustrun, barnflickan och två söner, fyra månader och fyra år gamla.

– Det finns inget annat att göra. Det är det som är så läskigt.

Marken fortsatte gunga närmare en halvtimme vid det första skalvet. Jesper Edmans fru ringde hem och fick kontakt, men sedan gick det inte att ringa tillbaka. Nu har tagit sig hem från jobbet till fots. Bussar och tunnelbana går inte.

Jesper Edman pratar långsamt och tydligt. Han har vuxit upp i Japan. Han har varit här i 20 år i olika omgångar, nu senast tre år i sträck.

– Jag har varit med om många jordbävningar men aldrig en så här stark, säger han.

Då händer det igen.

– Nu kommer en till. Det skakar. Den här är inte så stark. Man känner och hör – det låter som om någon ruskar om marken. Lampan i taket svajar. Blommorna svajar.

Efter det första skalvet såg han från balkongen på fjärde våningen en rökpelare som steg mot himlen. Men den förödelse som världens medier nu rapporterar om i norra Japan ser han inte av i Tokyo. Och fastän efterskalven fortfarande pågår låter han helt lugn.

– När en jordbävning börjar tänker man alltid: är det här den stora som alla väntat på? Jag kände omedelbart att det var något större. Jag har inte varit med om att bokhyllor ramlar ner och glas går sönder förut, säger han.

– Min fyraåring var lite rädd. Man får förklara vad en jordbävning är. Vi har inte haft tv:n på. Vi har pratat men försöker att inte skrämma upp honom. Det här är en del av vardagen.

Den tsunami som följde på skalvet blev en chock för många japaner. Japan är bättre rustat mot jordbävningar än något annat land i världen, men mot jättevågorna kan man inte skydda sig.

– Samtidigt tycker jag att folk hanterar det bra. Det är ingen hysteri, säger Jesper Edman.

Han har redan reflekterat över hur landets ekonomi påverkas av förstörelsen. Det scenario som nu blir verklighet har diskuterats länge i samhället. Jesper Edman bedömer att även om de ekonomiska skadeverkningarna blir allvarliga, så behöver det inte nödvändigtivs blir så stora som man kan tro, trots att det handlar om en mycket stor jordbävning.

– Det är viktigt att komma ihåg att merparten av befolkningen och ekonomin finns söder om det område som drabbats värst nu. I norr finns människor, en del fabriker och kraftverk som påverkas, men den ekonomiska effekten hade varit mycket värre om Tokyo drabbats hårdare, säger han.

Nu måste staten, som redan har ett stort budgetunderskott att tampas med, lägga pengar på återuppbyggnad. Näringslivet drabbas inte lika hårt.

– De största effekterna gäller statsfinanserna och konsumtionen. Många av de stora japanska företagen hämtar en växande del av sina intäkter från utlandet. De tillverkar utomlands. En stor del av deras verksamhet påverkas inte, säger Jesper Edman.