Nobelpriset i ekonomi till Angus Deaton

Den brittisk-amerikanske medborgaren Angus Deaton får Sveriges Riksbanks pris till Alfred Nobels minne i ekonomi 2015. Han är i dag knuten till Princtone University i USA,

Deaton får priset ”för hans analys av konsumtion, fattigdom och välfärd”, enligt motiveringen.

”För att utforma en ekonomisk politik som ökar välfärden och minskar fattigdomen måste vi förstå individernas konsumtionsval. Angus Deaton
har mer än någon annan bidragit till en sådan för­ståelse. Genom att belysa sambanden mellan de enskilda individernas val och utfallen för hela samhället har hans arbeten hjälpt till att stöpa om forskningen inom mikroekonomi, makroekonomi och utvecklingsekonomi”, framgår det av motiveringen.

Angus Deaton, 69 år, doktorerade 1974 på universitetet i Cambridge och sedan 1983 är han professor emeritus i ekonomi och utrikespolitik på Princeton-universitetet i USA.

Deatons prisbelönta forskning kretsar främst kring tre forskningsfrågor: Hur fördelar konsumenterna sina utgifter på olika varor? Hur mycket av samhällets totala inkomster konsumeras, och hur mycket sparas? Hur kan vi på bästa sätt mäta och analysera välfärd och fattig­dom?

Vad gäller den först frågan utvecklade Deaton på 1980-talet den teoretiska modellen det Nästan Ideala Efterfrågesystemet, med vilken man kan analysera hur konsumtionen av varje vara beror på priset på alla varor och på individernas inkomster. Systemet är i dag standardverktyg inom akade­misk forskning och praktisk granskning av politik.

Den andra frågeställningen laborerade Deaton med under 1990-talet. Han fann att om man ska klarlägga konjunkturutveckling och kapitalbildning måste man förstå hur inkomster och konsumtion samvarierar över tiden.

Under de senaste decennierna har han ”visat hur data för enskilda hushålls konsumtion kan användas för att klarlägga mekanismerna bakom ekonomisk utveckling”. Han har bland annat klarlagt ”fallgropar när man jämför graden av fattigdom” över tid och mellan länder.

Deaton har dessutom undersökt mer vardagsnära korrelationer – som samban­den mellan inkomst och kaloriintag och förekomsten av könsdiskriminering inom familjen med hjälp av sina sofistikerade modeller.