Mäktig kvinna jagar mer forskning

– Vi måste ha en universitetsforskning som är intressant och på områden så att industrin blir kvar i Sverige, säger Lena Treschow Torell.

Enligt henne motsvarar Sveriges forskningsmassa runt 100 miljarder kronor. Av dessa pengar står näringslivet för cirka 75 miljarder, till exempel läkemedels- och it-företagen. Resterande fjärdedel koncentreras hos universitet och högskolor. Här menar Lena Treschow Torell att Sverige måste hitta en hävstångseffekt mellan den akademiska världen och näringslivet för att det ska bli full effekt på investerade forskningspengar.

– På en skala så är vi nation nio i världen när det gäller industriell forskning och teknik. Och vi har fortfarande väldigt fina bolag som driver högteknologisk forskning.

Trots att Sverige jämförelsevis goda position inom forskning oroas hon för att industriella forskningsresurser försvinner utomlands. Lena Treschow Torell har siffror på att en forskningsmassa motsvarande 10 miljarder kronor rann ut ur Sverige 2003-2004. Vad som har hänt fram till i dag har hon dock inga siffror på.

– Det är säkert en hel del pengar som har försvunnit från landet, säger Lena Treschow Torell.

På samma gång ser hon en tydlig kursförändring i den svenska regeringens synsätt.

– Forskningen är ett av de områden där regeringen nu gör en rejäl insats. Det gäller särskilt att stärka samarbetet mellan universiteten och näringslivet. Regeringen avsätter 1,8 miljarder extra i sin forskningsproposition till universiteten för sådana områden som är strategiska för näringslivets konkurrenskraft.

Sedan länge har Sverige haft som mål att en procent av landets BNP ska gå till forskningen. Men i det här fallet tvivlar Lena Treschow Torell på att det verkligen är så mycket.

– Man kan räkna på många sätt och jag är inte övertygad av regeringens uppgifter, säger hon.

Lena Treschow Torell oroar sig för att alltfler svenska företag etablerar de nya forskningslabben utanför Sveriges gränser. Man kommer inte att utveckla och satsa på forskningslabb i Sverige på samma sätt som tidigare.

– Då måste vi bli bekymrade. Nu kommer konkurrens från Indien, Kina och Ryssland där många lägger sina forskningslaboratorier. Vi måste ha en miljö som attraherar industriell forskning att utvecklas i Sverige. Och då måste vi ha forskning på universiteten som är intressant för våra bolag, säger hon.

– Vi behöver också attrahera våra forskare med bättre löner och bättre ekonomi för universiteten. Det behövs också incitament som skattelättnader för företag som har forskning. Forskare i Sverige har haft det tufft länge.

Hur reagerar företaget som tillverkar muttrar på att vissa företag får skattelättnader och andra inte?

– Vid tillverkning av muttrar tjänar företaget pengarna direkt. De som också har forskning får vänta mycket längre på att pengarna kommer in. En så enkel tillverkning som muttrar hotas i dag av att läggas i lågprisländer. Det är bättre att de svenska företagen höjer kunskapsnivån och satsar på högvärdigare produkter, säger Lena Treschow Torell.

– Det är heller inte något nytt att forskning stöds med skattelättnader. USA står i en klass för sig när det gäller att stötta forskningen. Kanada, Frankrike och England har kommit väldigt långt. I Kanada är det till exempel 30 procent billigare för företagen att forska.

Dessutom anser hon att försvarspropositionen måste kopplas ihop med forskningspropositionen. Försvarsforskningen kommer den civila forskningen tillgodo, anser hon och nämner bland annat Saab som gott exempel.

– Nu minskar försvarets forskningsbudget för att klara [ insatsstyrkor som Nordic Battlegroup och det slår hårt på Sveriges teknikutveckling inom särskilt it- och materialteknik.