Svensk gruvnäring bröt nästan 80 miljoner ton malm förra året. Statens andel av mineralersättningen stannade på 5,7 miljoner kronor. Nu ska en utredning se över nivån, men först om två år.
Sverige vs Finland: Gigantisk skillnad i gruvintäkter
Mineralersättningen motsvarar två promille av det beräknade värdet på de koncessionsmineral som brutits och uppfordrats under året. Av summan går tre fjärdedelar till fastighetsägarna inom koncessionsområdet och en fjärdedel till staten.
Missa inte: Efter gruvkollapsen: Vänder till vinst – men ödesveckor väntar. Realtid
För 2025 fastställde Bergsstaten den totala ersättningen till knappt 23 miljoner kronor, fördelat på 23 bidragande koncessioner. Staten fick 5,7 miljoner, markägarna drygt 17 miljoner.
Sätt det mot prospekteringsinsatserna i Sverige samma år: 1 367 miljoner kronor, enligt SGU. Bolagen lade alltså ungefär 60 gånger mer på att leta efter nya fyndigheter än vad hela ersättningen för de gamla uppgick till.
Sedan bestämmelsen infördes 2005 har konstruktionen totalt genererat drygt 200 miljoner kronor, varav omkring 51 miljoner till staten. Kommunerna där gruvorna ligger får ingenting alls.
Finland tog en annan väg
Finland införde en gruvmineralskatt den 1 januari 2024 på 0,6 procent av beskattningsvärdet för metalliska gruvmineral. Första året gav den drygt 31 miljoner euro, ungefär femton gånger den svenska ersättningen.
Läs även: Rumänien får brytningstillstånd före Sverige. Dagens PS
Från årsskiftet höjdes den finska skatten till 2,5 procent, samtidigt som skatten på övriga gruvmineral gick från 0,20 till 0,60 euro per ton. Fördelningen ändrades också: staten tar nu 80 procent mot kommunernas 20, jämfört med tidigare 40/60. Full effekt syns i intäkterna först 2027, eftersom skatten betalas i efterskott.
Höjningen har kritiserats av Boliden, som varnar för att den kan påskynda nedläggningar och försvåra nya investeringar i Norden.
Utredningen landar 2028
Den 3 september beslutade regeringen om kommittédirektivet ”En effektiv och ändamålsenlig koncessionsprövning enligt minerallagen”. Utredaren ska bland annat ta ställning till om mineralersättningen bör höjas och fördelas annorlunda, och om avgifterna för undersökningstillstånd helt eller delvis ska tillfalla kommuner och markägare.
Missa inte: Kan bli Europas största koppargruva – tar stort kliv framåt. Realtid
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) motiverar uppdraget med att lokalsamhället ska märka av gruvan i skola och omsorg. Nivån på ersättningen har inte justerats sedan 2005.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2028. Fram till dess ligger tvåpromillesatsen fast,samtidigt som regeringen i somras lanserade en mineralstrategi som ska korta tillståndstiderna och pekat ut gruvbrytning av kritiska metaller som ett säkerhetsintresse.
Branschorganisationen Svemin har välkomnat översynen men varnat för att Sveriges position som gruvnation måste värnas. Bland projekten som väntar finns Norra Kärr, där koncession beviljades i juni efter en process som pågått sedan 2009.
