Regeringen presenterade på torsdagen en ny mineralstrategi som ska korta handläggningstiderna för nya gruvor, öppna för att peka ut mineralfyndigheter som riksintressen och utreda om delar av mineralavgiften ska stanna lokalt.
Regeringens drag mot Kina: Ny myndighet ska korta gruvtillstånd
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) motiverar satsningen med att säkerhetsläget har försämrats samtidigt som Europas industriella beroende av Kina vuxit till vad hon beskriver som en systemrisk.
”Med denna strategi flyttar vi in gruv- och mineralfrågorna in i kärnan av svensk säkerhetspolitik”, sade Busch under torsdagens pressträff, enligt SVT.
Missa inte: Guld tynger gruvjättarna – 50 största bolagen tappar 228 miljarder. Realtid
Bakgrunden framgår tydligt av strategidokumentet från Klimat- och näringslivsdepartementet.
EU står för omkring 25 procent av den globala konsumtionen av råmaterial men producerar bara cirka 3 procent, och för flera kritiska metaller överstiger importberoendet 90 procent, ofta från ett enda land.
Kina svarar för runt 70 procent av gruvdriften och 90 procent av bearbetningen av dagens kritiska metaller, samtidigt som EU:s efterfrågan på vissa av dem beräknas öka med 500 procent till 2030.
Ny prövningsmyndighet
Ett av de mest konkreta beskeden gäller tillståndsprocesserna.
Regeringen avser att bilda en ny myndighet för miljöprövning.
I strategin beskrivs detta som ett steg i den reform Miljötillståndsutredningen föreslagit, och regeringen vill dessutom utreda hur den samlade myndighetshandläggningstiden, från komplett ansökan om bearbetningskoncession till fastställd markanvisning, kan kortas.
Läs även: Sommarekonomi, grisch-ikoner och narcissistiska chefer. Dagens PS
EU:s förordning om kritiska råmaterial sätter en tidsgräns på högst 27 månader för tillstånd till strategiska utvinningsprojekt, en ram som enligt dokumentet kan fungera som utgångspunkt för ambitionsnivån.
Regeringen vill också kunna peka ut mineralfyndigheter som riksintressen.
I strategin nämns möjligheten att låta hela områden som Malmfälten eller Skelleftefältet omfattas. Där öppnas även för att överväga ett permanent undantag för gruvverksamhet i skyddade områden som inte är nationalparker.
Mineralavgiften ses över
Ebba Busch ville se en översyn av mineralavgiften, som i dag går rakt in i statskassan utan att kommunerna får någon del.
”Samtidigt ska lokalborna leva med maskinerna, med transporterna och miljöpåverkan”, sade hon under pressträffen.
Missa inte: Våldsamma protester kan leda till global råvarubrist. Realtid
I strategin formuleras det som en utredning om skatter och avgifter för att stärka gruvindustrin, inklusive en översyn av mineralavgiftens nivå med sikte på värdedelning eller lokal kompensation.
Busch kan tänka sig statligt investeringsbolag
Busch pekade också på att större geopolitiska aktörer använder gruvnäringen som verktyg och accepterar förluster för att slå ut konkurrens.
Hon uppgav att regeringen tittar på lösningar som ett statligt investeringsbolag. Strategin konstaterar att Sverige i dag saknar ett statligt investmentbolag eller råvarufond av det slag som finns i flera europeiska industrinationer.
Sverige hade vid utgången av 2025 tretton aktiva malmgruvor och står för omkring 90 procent av EU:s järnmalmsproduktion. Samtidigt attraherar landet bara cirka 0,94 procent av de globala prospekteringsinvesteringarna i ickejärnmalm.
