I Hormuzsundet pågår en blockad som går längre än konflikten med Iran. USA får samtidigt ett starkare inflytande över ett av världsekonomins mest känsliga energiflöden.
Så driver USA en långsiktig strategi i Hormuzsundet
Genom den smala passagen mellan Irans sydkust och Omans Musandam-halvö transporterar tankfartyg omkring en femtedel av världens sjöburna oljeexport. Det gör området till en av de mest avgörande punkterna i det globala energisystemet.
Marknaden behöver inte mycket för att reagera, vilket gör att politiska och militära åtgärder snabbt slår igenom i priset.
Läs också: Landet lämnar Opec – historiskt bakslag för oljekartellen – Realtid
USA:s blockad och det bredare strategiska perspektivet
USA beskriver blockaden som ett sätt att begränsa Irans oljeexport och därmed landets ekonomiska handlingsutrymme.
Samtidigt pekar analyser, bland annat i underlag från OilPrice, på att åtgärden också kan ge USA ett bredare inflytande över ett av världens mest kritiska energiflöden.
Kontrollen över Hormuz ger Washington ett strategiskt verktyg som sträcker sig långt bortom relationen till Iran.
Genom att kontrollera tillgången till en så central transportled kan USA inte bara påverka Iran, utan även de länder som är beroende av oljan som passerar genom sundet.
Det gäller inte minst Kina, som är en av de största mottagarna av energi från regionen.
Kina som nyckelspelare i energiflödet
Kina har en strukturell nackdel i det globala energisystemet eftersom landet har begränsade egna olje- och gasreserver och därför är beroende av import.
Det gör att energiflöden från Mellanöstern blir avgörande för Kinas ekonomi och industri, eftersom regionen rymmer några av världens största reserver.
För att säkra tillgången har Kina under lång tid ingått omfattande avtal med länder i regionen.
Avtalen kopplar investeringar och lån till tillgång till energi och strategiska resurser.
Iran och Irak har haft en särskilt viktig roll i denna utveckling, eftersom de kontrollerar stora delar av regionens energireserver.
Avtal har därför tecknats när det politiska läget har tillåtit det och när relationen till USA inte har satt hinder.
Det gör att energiflödena från regionen inte bara är ekonomiskt viktiga, utan också strategiskt avgörande i Kinas utrikespolitik.
Läs också: Oljetankers i kö vid Hormuzsundet – ett riskfyllt test – Realtid
Samma mönster upprepar sig
Spänningarna i Hormuzsundet har återkommit under lång tid. Under Iran–Irak-kriget på 1980-talet attackerade båda sidor oljetankers i Persiska viken för att slå mot motståndarens oljeexport och därmed dess intäkter.
The National Interest beskriver hur attackerna mot handelsfartyg blev omfattande och ledde till att internationella aktörer gick in för att skydda sjöfarten.
USA och andra länder svarade genom att eskortera tankfartyg genom området för att säkra oljeleveranser och hålla transporterna igång.
Det etablerade ett mönster där störningar i energiflöden snabbt ledde till internationell militär närvaro för att säkra transporterna.
Dagens blockad följer samma logik, men i ett geopolitiskt landskap där konkurrensen mellan USA och Kina är betydligt mer uttalad.
Läs också: Frankrike tar hem allt guld från USA – fler kan följa efter- Realtid
