Realtid

"Riksbankens mål borde egentligen från början ha varit under 2 procent"

Krister Andersson är en av experterna i Öhman Fonders strategirapport Perspektiv.
Krister Andersson är en av experterna i Öhman Fonders strategirapport Perspektiv.
Realtid.se
Uppdaterad: 10 okt. 2022Publicerad: 10 okt. 2022

Det råder delade meningar kring om Riksbanken på sikt skulle behöva justera sitt inflationsmål eller inte.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Det har börjat diskuteras om Riksbankens inflationsmål behöver höjas mot bakgrund av de senaste årens lågräntepolitik. En som anser det är professor Lars Calmfors eftersom det skulle underlätta vid framtida kriser, vilket han uttalat sig om i media.

Krister Andersson är en av experterna i Öhman Fonders strategirapport Perspektiv.

Han var chefsekonom på Riksbanken när den svenska centralbanken införde sitt inflationsmål, vilket formellt började gälla från och med år 1995. Krister Andersson har sagt att det var han som ”höll i pennan” när Riksbanken satte inflationsmålet till 2 procent.

–Riksbankens mål borde egentligen från början ha varit under 2 procent med tanke på hur det kom att tolkas senare. Jag tycker däremot inte att det är värt att ändra på dagens inflationsmål eftersom det övergripande målet om prisstabilitet är det viktigaste och fortfarande gäller. Det viktigaste idag tycker jag är att vi får till en diskussion om vinnare och förlorare om inflationen skulle avvika från målet, säger Krister Andersson till Öhman Perspektiv.

– Jag efterlyser en diskussion om vad är det för vinster eller förluster med prisstabilitet och låg inflation. Om man nu förespråkar en höjning av målet till exempel till 3, 4 eller 5 procent, eller om man som Bank of Japan under ett antal år försökt driva upp inflationen, vem tjänar på detta? Hög inflation för med sig ganska stora kostnader, informationsvärdet i prissignalen försämras både på lönesidan och produktsidan, det blir svårare att jämföra priser.

Krister Andersson är i dag vice ordförande för arbetsgivargruppen i European Economic and Social Committee, EESC, i Bryssel. Kommittén är rådgivande organ för Rådet, Kommissionen och Parlamentet och bildades samtidigt med Europaparlamemtet i och med Romfördraget. Han är också seniorrådgivare för svenska ICC (internationella handelskammaren).

–Ofta är det de som har det sämst ställt som förlorar på hög inflation. Man kan till exempel fråga sig om någon skulle drabbas om inflationen skulle understiga 2 procent jämfört med om det blir 2 procent. Jag tror svaret är nej, tvärtom skulle det varit en fördel, man skulle komma närmare huvudmålet prisstabilitet om inflationen blev under 2 procent.  Jag har inte hört att centralbanker vill gå ifrån prisstabilitet som övergripande mål.

– Jag ångrar inte att vi satte 2 procent som mål, men vi skulle ha uttryckt det som under 2 procent.  Det hade varit bättre, inte minst mot bakgrund av att någon under senare år har tolkat det på det här bokstavstrogna sättet att man ska nå 2,0 procent till varje pris. Det var aldrig tänkt och det fanns inte i våra diskussioner i början av 1990-talet, ingen tänkte då att man till varje pris skulle uppnå 2 procent utan tanken var att man skulle uppnå prisstabilitet.

ANNONS

 

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS