Rysslands president Vladimir Putin står som värd för sin femte ekonomiska konferens sedan kriget i Ukraina inleddes, samtidigt som regeringen kämpar för att hitta en strategi som kan få fart på ekonomin igen.
Putin samlar näringslivet – men saknar svar för ekonomin
Konferensen, St. Petersburg International Economic Forum, kommer att pågå mellan den 3–6 juni. Och det är en sargad ekonomi som ska diskuteras, skriver Reuters.
Den ryska ekonomin, värd omkring 3 000 miljarder dollar och starkt råvaruberoende, bromsade in till runt 1 procents tillväxt i fjol, från 4,9 procent 2024, och krympte med 0,2 procent under första kvartalet i år. Officiellt skylls inbromsningen på höga räntor, västsanktioner och en stark rubel.
Missa inte: Källor: Gripen-affären med Kanada kan redan vara klar. Realtid
Prognosen för helåret ligger nu på blygsamma 0,4 procents tillväxt.
Samtidigt slår ukrainska drönarattacker mot raffinaderier, gödselfabriker och hamnar hårt mot ekonomin. Enligt Reuters har en fjärdedel av landets raffineringskapacitet påverkats, vilket riskerar att skapa bränslebrist under sommarens högsäsong.
Näringslivet vill se ett fredsavtal
Putin har uppmanat sina tjänstemän att hitta vägar tillbaka till tillväxt, men företrädare för näringslivet menar att det säkraste sättet vore att avsluta kriget.
Fredssamtalen, som inleddes i februari förra året, ligger enligt Kreml på is medan USA är upptaget med kriget i Mellanöstern. Därmed pausas även potentiella amerikanska investeringar och eventuella sanktionslättnader.
Läs även: Därför vill Ryssland ta Gotland. Dagens PS
Flera ekonomer som Reuters talat med är skeptiska till de tillväxtåtgärder som väntas diskuteras på forumet. Oleg Vyugin, tidigare vice centralbankschef, konstaterar att tvåsiffriga styrräntor, skattehöjningar och fallande investeringar gör tillväxt svår att uppnå.
Mikhail Matovnikov, chef för Sberbanks analyscentrum, menar att ekonomin behöver en yttre knuff som varken statsbudgeten eller banksystemet kan ge.
Krigsnotan skenar
Bakom kulisserna växer pressen på statsfinanserna.
Realtid har tidigare skrivit att Rysslands krigskostnader är på väg att överstiga årets budget med minst 2 000 miljarder rubel motsvarande omkring 260 miljarder kronor.
Missa inte: Kärnkraftsavtalet som stärker Moskvas grepp i Centralasien. Realtid
Budgetunderskottet under årets fyra första månader uppgick till 5 900 miljarder rubel, det största sedan den fullskaliga invasionen 2022, trots att nära 40 procent av budgeten redan går till försvar och säkerhet.
Finansminister Anton Siluanov har upprepade gånger varnat för utvecklingen. ”Våra reserver är inte oändliga”, har han sagt enligt Financial Times.
Stark rubel förvärrar bilden
Den tillfälliga uppgång i oljepriset som följt på konflikten i Mellanöstern, och den närmast stängda Hormuzsundet, ger statskassan en kortvarig lättnad.
Läs även: Militär pakt: Ryssland går ihop med talibanerna. Dagens PS
Effekten motverkas dock av en ovanligt stark rubel.
Rubeln har stärkts med över 20 procent mot både dollarn och euron sedan mitten av mars och nått sin högsta nivå mot dollarn på över tre år.
Eftersom energiexporten prissätts i dollar blir intäkterna mindre värda när de växlas tillbaka. Den ryska centralbanken håller samtidigt styrräntan på höga 14,5 procent.
