Makteliten distanserar sig från kriget samtidigt som strukturella sprickor breder ut sig i ekonomin
Putin i kläm: Ekonomin viker – det kan vara räddningen
Något fundamentalt håller på att förändras i Ryssland. Det handlar inte om en revolt, utan om ett subtilt skifte i språket bland landets maktelit.
Så sent som förra våren talade regeringstjänstemän, regionala guvernörer och affärsmän om kriget i Ukraina i termer av ”vi” och ”vårt”, det skriver en före detta senior rysk tjänsteman i en analys The Economist.
Läs även: Världen krymper snabbt för Vladimir Putin. Realtid
Nu beskrivs det alltmer som Vladimir Putins projekt, inte deras. Framtiden diskuteras inte längre i termer av vad presidenten kommer att besluta, utan som något som kan ta form oberoende av honom,
Analysen pekar ut fyra samverkande faktorer: krigets växande kostnader för det breda samhället, eliternas krav på fungerande spelregler i frånvaron av västerländska institutioner, ett geopolitiskt läge som successivt urholkar Rysslands tidigare fördelar, samt en ideologisk kontroll som kräver lojalitet utan att erbjuda någon vision om framtiden.
Ekonomin sämre än väntat
Den inrikesekonomiska bilden förstärker bilden av ett system under press.
Putin krävde i april svar från regering och centralbank efter att BNP backade med 1,8 procent i början av 2026, jämfört med centralbankens prognos om tillväxt på 1,6 procent. Byggsektorn föll 16 respektive 14 procent i januari och februari.
Missa inte: Drönarattack i Moskva: Skärpt säkerhet kring Putin. Dagens PS
Energiintäkterna under första kvartalet sjönk med 45 procent, samtidigt som de statliga utgifterna ökade med 17 procent.
Strukturellt är utsikterna dystra. Kompetensflykt, raserade institutioner och den militära produktionens dominans över civila industrier gör en återgång till hållbar tillväxt svår, oavsett om kriget i Ukraina upphör eller inte.
Kriget i Iran ger oväntat andrum
Mitt i detta har konflikten i Iran tillfört den ryska krigskassan välbehövliga medel. USA utfärdade efter krigsutbrottet ett frikort som tillåter Ryssland att sälja råolja från sin skuggflotta, ett undantag från sanktionerna som förlängts till och med 16 maj.
Läs även: Fredsavtal kan bli slutet för Putin: ”Han är rädd för fred”. Realtid
Indien och Kina, som sedan 2022 köper rabatterad rysk olja i rekordvolymer, konkurrerar nu intensivt om ryska laster.
”Att Hormuzsundet i praktiken stängs får asiatiska länder att söka billig råolja som är lättillgänglig, och rysk råolja faller inom den kategorin”, säger senioranalytikern Muyu Xu på Kpler till CNBC.
Trots oljeinkomsterna spås BNP-tillväxten stanna kring en procent i år. Andrumet är realt, men knappast tillräckligt för att vända den kurs analytiker beskriver som ett system i accelererande sönderfall.
