Krisen i Hormuz har bidragit till att tömma Europas energilager. Nu växer oron för rusande kostnader i vinter. Samtidigt ger krisen ny fart åt elektrifieringen – en omställning som nu accelererar enligt en ny rapport.
Ny rapport: Hormuzkrisen påskyndar elektrifieringen
Samtidigt har krisen satt press på energilagren. Europas gaslager har fyllts långsammare än normalt inför vintern, samtidigt som flera analytiker varnat för att de globala oljelagren tömts snabbt efter störningarna i Hormuz.
Kombinationen av lägre lager, högre priser och osäkra leveranser har stärkt argumenten för att minska beroendet av importerad olja och gas.
Elektrifieringen i Europa har pågått under lång tid. Men den osäkerhet på energimarknaden som Hormuzkrisen skapat har blivit en katalysator som skyndar på processen.
Det är utgångspunkten i Internationella energiorganet (IEA:s) nya analys om elektrifieringen efter Hormuzkrisen. IEA pekar på hur den globala energikrisen förändrar kalkylen för länder som vill minska sitt beroende av importerade fossila bränslen.
I dag står el för omkring 23 procent av världens slutliga energianvändning. Med teknik som redan finns på marknaden kan andelen stiga till 33 procent 2035. I ett scenario med snabbare elektrifiering beräknas den nå 35 procent.
OilPrices beskriver i sin analys av IEA-rapporten att billigare teknik för solenergi, batterier och annan ren energi har lagt en bra grund för att skynda på omställningen.
Hormuz förändrar kalkylen
Transporter, uppvärmning och industri är fortfarande i hög grad beroende av olja och gas.
Men när det uppstår stora störningar i leveransen, och kostnaderna blir svåra att förutse stärks motivationen att hitta andra lösningar för att fortsätta driva verksamheterna.
I Europa står el i dag för mindre än en fjärdedel av den energi som används av slutkunder inom transport, byggnader och industri.som används av slutkunder inom transport, byggnader och industri från el, enligt IEA.
I transportsektorn väntas framför allt elfordonen driva utvecklingen. När fler transporter elektrifieras minskar behovet av olja, vilket är en av de viktigaste effekterna som IEA lyfter fram.
Men elsystemet måste hinna med
För att nå de högre elektrifieringsmålen krävs inte bara mer fossilfri elproduktion, utan också nät som kan transportera elen och lagring som kan jämna ut produktion och efterfrågan. Här finns redan flaskhalsar.
IEA uppger att mer än 2 500 GW ny elproduktion, lagring och stora elanvändare globalt står i kö för nätanslutning.
Samtidigt behöver de årliga investeringarna i elnäten öka med omkring 50 procent till 2030 för att möta den väntade efterfrågan.
Den stora utmaningen är om nät och lagringskapacitet kan byggas ut i samma takt som elektrifieringen.
Läs också: Gaspriset har fördubblats – svenska hushåll går inte säkra. Dagens PS
18 miljoner fat mindre olja
Om elektrifieringen går snabbare kan världens oljeanvändning 2035 vara omkring 18 miljoner fat per dag lägre än i ett långsammare förlopp.
För oljeimporterande länder skulle det, enligt IEA, kunna innebära mer än 400 miljarder dollar lägre kostnader för import av fossila bränslen 2035 jämfört med 2025.
Läs också: Därför blir alternativa transportvägar nya flaskhalsar för oljan. Realtid
