Frankrike driver på för att Storbritannien ska hållas utanför EU:s nya ”Made in Europe”-regler. Sverige och Tyskland vill i stället öppna för nära partnerländer. Striden kan försena Londons efterlängtade närmande till Bryssel.
Frankrike vill stänga ute britterna – Sverige säger emot
Frankrike leder ett försök att utesluta Storbritannien från EU:s ”Made in Europe”-politik, något som kan göra att brittiska företag förlorar i kampen om att leverera koldioxidsnål teknik och elbilar till europeiska länder. Det rapporterar The Guardian.
Kärnan i politiken är lagförslaget Industrial Accelerator Act, IAA, som skulle tvinga myndigheter som delar ut subventioner eller offentliga kontrakt att prioritera europeiska produkter inom bland annat förnybar teknik och elbilar.
Missa inte: Europa tar hem sitt guld – då skickar Venezuela miljarderna till USA. Realtid
Förslaget lades fram av EU-kommissionen i mars och ska lyfta tillverkningsindustrins andel av EU:s BNP till 20 procent till 2035. Peking har redan varnat för motåtgärder.
”Valde att lämna”
Vid ett möte med EU:s industriministrar i Bryssel på torsdagen drev Frankrike på för en snäv definition som utgår från de 27 medlemsländerna.
Europeiska skattepengar ska gå till europeiska arbetare och fabriker, sa Frankrikes industriminister Sébastien Martin till reportrar. Om Storbritannien konstaterade han att landet för några år sedan gjorde valet att lämna unionen och att det i grunden finns de som valt det europeiska projektet och de som valt att gå.
Läs även: Subventioner till industrin sågades – nu har det blivit normalt. Dagens PS
Frankrikes Europaminister Benjamin Haddad, som talade i London, hade inte heller mycket att erbjuda den brittiska regeringen. Den som inte är en del av den inre marknaden och inte bidrar till dess finansiering kan enligt Haddad inte räkna med samma skydd.
Sverige saknar britterna
Tyskland vill i stället ha en bredare ”Made with Europe”-politik som omfattar Storbritannien och andra allierade.
Tysklands ekonomiminister Katherina Reiche sa till sina kollegor att EU visserligen måste minska kritiska beroenden, men inte isolera sig, partnerländer bör omfattas under förutsättning av ömsesidighet.
Missa inte: Brittiska storbanker tar in 50 miljoner pund – bygger eget betalsystem. Realtid
Den linjen får brett stöd från de nordiska länderna, som traditionellt förespråkar fri handel.
Sveriges avgående vice statsminister Ebba Busch, som ansvarar för näringspolitiken, sa enligt The Guardian att ”vi saknar alltid britterna”. Sverige vill se en balanserad lösning eftersom vissa europeiska länder står utanför EU men ändå är helt avgörande för en fungerande europeisk marknad, sa hon.
Frågan har redan väckt oro bland EU:s närmaste grannländer, som Norge och Schweiz.
Toppmöte i farozonen
Premiärminister Andy Burnham tog upp frågan när han träffade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i samband med FN:s generalförsamling tidigare i veckan. London befarar att brittiska företag blir kollateralskador, och att lösa frågan har blivit en av Burnhams främsta prioriteringar i relationen till EU.
Grälet väcker frågor om tidpunkten för det toppmöte mellan EU och Storbritannien som sköts upp när Keir Starmer avgick som premiärminister. Brittiska tjänstemän räknar med att mötet blir av i november, även om ett tidigare datum den 6 november har strukits. I december väntas EU dessutom vara uppslukat av svåra förhandlingar om unionens nästa sjuåriga budget.
En EU-diplomat varnar för att det vore en stor risk om London kräver en uppgörelse redan i höst, eftersom EU-länderna har svårt att enas internt. Enligt bedömare i Bryssel kan en uppgörelse med London inte komma till stånd förrän EU har landat i sin egen hållning.
Avgörandet dröjer
Irland, som leder ministerförhandlingarna, hoppas på en överenskommelse om IAA mellan ministerrådet och Europaparlamentet i december. Irlands näringsminister Peter Burke medger att synen på europeisk preferens och samarbete med tredjeländer går isär, men säger att det finns en väg framåt.
Polens minister för ekonomisk utveckling Michał Baranowski sa att det är för tidigt att säga om länder som Schweiz, Storbritannien, Japan, Australien och Kanada kommer att omfattas. Storbritannien bör få besked om sin status när lagen är antagen, sa han. Förhandlingarna är inne på slutrakan, enligt Baranowski, men den kan dra ut på tiden.
Den brittiska regeringen säger att den fortsätter att föra dialog med EU och beskriver landet som en nära och pålitlig europeisk partner.
