USA satsar miljardbelopp för att minska beroendet av Kina inom sällsynta jordartsmetaller. Men utbyggnaden hotas av en oväntad flaskhals: det finns inte tillräckligt många ingenjörer för att bygga upp industrin.
Den största flaskhalsen i USA:s mineraljakt är inte tillgången till fyndigheter
Under de senaste åren har USA ökat investeringarna i kritiska mineraler kraftigt. Syftet är att säkra tillgången till råvaror som används i allt från elbilar och vindkraftverk till avancerade vapensystem och AI-relaterad teknik.
Samtidigt försöker landet minska sitt beroende av kinesiska leveranskedjor.
Enligt sammanställningar som refereras av Mining.com har mer än 10 miljarder dollar redan öronmärkts för amerikanska satsningar på sällsynta jordartsmetaller och magnetproduktion.
Alla är dock inte övertygade om att satsningarna träffar rätt. I juli varnade den pensionerade generalen Charles Flynn, tidigare chef för US Army Pacific, för att USA fokuserar för mycket på enskilda investeringar och för lite på hela systemet bakom industrin.
Han pekade bland annat på att omkring 90 procent av de sällsynta jordartsmetaller som bryts i USA fortfarande skickas utomlands för vidare förädling.
Läs också: Kinas hämnd mot Trumps tullar: Nu stryps tillgången till kritiska metaller. Realtid
Industrin saknar folk
En kugge i systemet är bristen på den kompetens som krävs för att driva expansionen. Enligt en undersökning från McKinsey uppger 71 procent av cheferna inom gruvsektorn att kompetensbristen redan hindrar dem från att nå sina produktionsmål.
När president Donald Trump i augusti samlade gruvchefer i Washington deltog representanter från samtliga 14 amerikanska gruvutbildningar vid ett parallellt evenemang om kompetensförsörjning.
Där presenterades den första större federala satsningen på gruvutbildning på flera decennier. Den största delen av paketet utgörs av energidepartementets nya program PROSPECT, som ska öka antalet personer med utbildning inom gruvdrift, mineraler och leveranskedjor.
Bland de föreslagna satsningarna finns 32,7 miljoner dollar till Colorado School of Mines för ett innovationscentrum för kritiska mineraler, 25 miljoner dollar till South Dakota Mines och 23,6 miljoner dollar till Johns Hopkins University för forskning kring återvinning av kritiska mineraler.
Men stora delar av satsningarna har ännu inte godkänts. PROSPECT-programmet är beroende av framtida budgetbeslut och kongressen har ännu inte antagit någon budget för räkenskapsåret 2027. Även de universitetsanslag som presenterades i augusti är fortfarande att betrakta som förslag.
Det amerikanska energidepartementet bedömer att landet behöver omkring 6 000 nya gruvingenjörer under det kommande decenniet. Samtidigt examinerar amerikanska lärosäten enligt olika uppskattningar bara mellan 170 och 285 gruv- och mineralingenjörer per år.
Samtidigt som nya ingenjörer utbildas väntas stora delar av den befintliga arbetsstyrkan lämna branschen. Colorado School of Mines har tidigare varnat för en ”grå tsunami” av pensionsavgångar. Enligt skolans beräkningar väntas omkring 221 000 amerikanska gruvarbetare gå i pension före 2029, motsvarande mer än halva arbetsstyrkan.
Utvecklingen sammanfaller med ett minskat intresse för branschen bland yngre. Enligt uppgifter som refereras av Mining uppger endast 11 procent av unga att de sannolikt skulle kunna tänka sig att arbeta inom gruvnäringen, medan 70 procent uppger att de troligen eller definitivt inte skulle välja sektorn.
Läs också: Gruvligt gräl: Påstådd teknikstöld skakar kritiska gruvor. Realtid
Kina har ett betydande försprång
Kina har länge byggt upp både gruvproduktion, förädling och magnettillverkning, medan västvärlden i hög grad har förlitat sig på kinesiska leveranser.
Men försprånget handlar inte bara om fabriker och gruvor. Minst elva kinesiska universitet och tekniska högskolor erbjuder särskilda utbildningar inom sällsynta jordartsmetaller, något som saknar motsvarighet i USA och Europa.
Resultatet är en betydligt större kompetensbas. Medan västvärlden bara har ett fåtal experter inom separation och raffinering av sällsynta jordartsmetaller räknas de kinesiska specialisterna i tusental.
Försprånget förstärks av att Kina begränsar exporten av teknik för både förädling av sällsynta jordartsmetaller och magnettillverkning. Därmed blir det svårare för andra länder att bygga upp motsvarande kompetens och produktionskapacitet.
