Inför toppmötet mellan Donald Trump och Xi Jinping i Peking den 14–15 maj målas en allt dystrare bild av Kinas ekonomi upp. Landets totala skuldkvot har mer än fördubblats sedan 2010 och överstiger nu 300 procent av BNP.
Inte bara USA – Kina har ett enormt skuldberg
Kinas totala skuld, exklusive finanssektorn, har dubblats som andel av BNP sedan 2010 och toppar nu 300 procent. Det är en nivå som överstiger USA, eurozonens länder, Storbritannien och de flesta tillväxtmarknader. Bara Japan har en högre skuldkvot.
Missa inte: Gigantiskt oljefynd ger Kina övertag i Mellanöstern. Realtid
”Kinas nuvarande skuldsättning sätter landet i en klass för sig”, skriver Mark Williams, chefsekonomist för Asien på Capital Economics en analys, enligt Fortune.
Dubblad företagsskuld
Nära 40 procent av den utestående skulden bärs av den offentliga sektorn, inklusive lokala statliga finansieringsvehiklar.
Företagsskulden har fördubblats sedan 2019, medan intäkterna bara ökat med 30 procent under samma period.
Läs även: Irankriget avslöjar USA:s svagheter – Kina ser en fallande supermakt. Dagens PS
Trots det rullar kreditgivare löpande över lån till krisande företag, varav nästan en tredjedel går med förlust, vilket förvärrar överkapaciteten och deflation.
Kina har nu haft deflation tre år i rad, den längsta perioden sedan övergången till marknadsekonomi på 1970-talet.
Ingen större risk för kris
Risken för en akut finanskris i Lehman-stil bedöms ändå som begränsad. Högt inhemskt sparande, kapitalreglering och statens dominans över banksektorn utgör stötdämpare.
Men skulduppbyggnaden bromsar ekonomin snarare än stimulerar den.
”Ironin är att en av drivkrafterna bakom statens lånande och de statliga bankernas laxare kreditgivning är viljan att hålla uppe tillväxten och förhindra jobförluster”, konstaterar Williams.
”Men resultatet av en kreditexpansion som pågått i 18 år är ett banksystem som håller improduktiva företag under armarna.”
Demografin förvärrar läget
Till de ekonomiska problemen läggs en accelererande demografisk kris.
Antalet äktenskap i Kina föll med 6,2 procent under det första kvartalet 2026 jämfört med samma period föregående år och nådde sin lägsta nivå på nästan ett decennium.
Totalt registrerades 1,697 miljoner äktenskap, ungefär hälften av 2017 års nivåer.
Missa inte: Kinas nya bild av USA: En supermakt på fall. Realtid
Kinas befolkning minskade för fjärde året i rad under 2025, och totalt registrerades bara 7,92 miljoner födslar.
Eftersom barnafödande i Kina traditionellt sker inom äktenskapet, av kulturella skäl och på grund av administrativa regler, riskerar det sjunkande antalet vigslar att ytterligare sänka födelsetalen. Det ökar trycket på pensionssystemet och riskerar att bromsa den långsiktiga tillväxten.
USA:s skulder skrämmer också
Kinas bekymmer kan kontrasteras mot konkurrenten USA vars finanser långt ifrån bekymmersfria.
Det federala budgetunderskottet väntas landa på 2,06 biljoner dollar för räkenskapsåret 2026, mer än sex procent av BNP, enligt Vita husets budgetkontor OMB. Det innebär ett lånebehov på drygt 166 miljarder dollar i månaden.
Räntekostnaderna på den totala statsskulden, som nu uppgår till nästan 39 biljoner dollar, överstiger redan USA:s försvarsutgifter, en historisk gräns som ekonomihistorikern Niall Ferguson länge varnat för.
Han menar att stormakter riskerar att förlora globalt inflytande när skuldbördan tränger undan försvarsresurser.
Men sett till total skuldsättning som andel av BNP, där USA:s offentliga och privata skulder uppgår till omkring 265 procent av BNP, är läget ändå väsentligt bättre än Kinas.
Och till skillnad från Kinas skuldsättning har den amerikanska andelen faktiskt minskat sedan pandemiårens toppar.
