EU:s medlemsländer har enats om att stryka de ryska miljardärerna Alisjer Usmanov och Michail Fridman från sanktionslistan. I gengäld förlängs sanktionerna mot omkring 3 000 andra personer och bolag i tre år, i stället för de vanliga sex månaderna.
EU stryker två oligarker från sanktionslistan – ”Moskva firar”
Beslutet är en kompromiss efter en ovanligt infekterad process, rapporterar Reuters med hänvisning till EU-diplomater. Uppgörelsen godkändes formellt genom ett så kallat skriftligt förfarande under tisdagen.
Tidigare i september överraskade Frankrike övriga medlemsländer genom att driva på för att den rysk-uzbekiske metallmagnaten Alisjer Usmanov skulle strykas från listan, med hänvisning till nationell säkerhet.
Missa inte: Rysslands jättesvindel – rundade sanktioner och skickade miljarder. Realtid
Luxemburg krävde därefter samma behandling för Michail Fridman, som har riktat ett skadeståndsanspråk på omkring 16 miljarder dollar mot landet.
Slovakien har dessutom länge krävt att EU ska stryka både Fridman och Usmanov från sanktionslistan, enligt Dagens PS.
Lettland lade ned sin röst
Sanktioner kräver enhällighet bland EU:s medlemsländer, och Lettland var det sista landet att hålla emot. Tidsfristen gick ut vid midnatt den 22 september, efter att det ursprungliga slutdatumet den 15 september skjutits upp.
Till slut valde Lettland att lägga ned sin röst, vilket öppnade för beslutet.
Läs även: Nu leder Ryssland drönarkriget med 3 000 jetdrönare i månaden. Dagens PS
Premiärminister Andris Kulbergs säger att Riga i stället ska se över egna nationella sanktioner mot de två. Han uppger också att Frankrike har gått med på att inleda samtal om ett lettiskt deltagande i ett franskt initiativ för kärnvapenavskräckning.
Lettland har tidigare drivit rättsliga processer för att behålla EU-sanktionerna mot Fridman och hans rysk-lettiske affärspartner Pjotr Aven. Kopplingen till Aven är en öm punkt för Riga. Aven fråntogs 2022 landets högsta civila utmärkelse efter att inte ha fördömt Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Anklagelser om utpressning
Bakom Frankrikes agerande ligger påtryckningar från Azerbajdzjan, där minst två franska medborgare sitter frihetsberövade, uppger tre europeiska diplomater för Reuters.
Missa inte: Ny lag ska få Indien och Kina att sluta köpa rysk olja. Realtid
Paris ska privat ha låtit förstå att Baku använt Usmanov för att ”utpressa” Frankrike i fallet – något Azerbajdzjan tillbakavisar.
Azerbajdzjans president Ilham Alijev har tidigare lobbat för att Usmanov ska strykas från listan, men det är oklart varför.
Ukraina rasar
Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha kallar beslutet skamligt och oförsvarbart i ett inlägg på X.
”Moskva firar, skriver han, och uppmanar EU-länderna att införa egna nationella restriktioner mot de två männen”.
Episoden har skakat europeiska ledare som hoppats kunna visa upp en mer enad front mot Ryssland efter regeringsskiftet i Ungern. Förre premiärministern Viktor Orbán var ett återkommande hinder i frågor om sanktioner och stöd till Ukraina.
Det krävdes möten på hög nivå, bland annat i marginalen av FN:s generalförsamling i New York, för att nå en uppgörelse.
Sanktionerade sedan 2022
EU sanktionerade båda männen 2022, efter Rysslands invasion av Ukraina. Sanktionerna omfattar transaktions- och inreseförbud i EU samt frysning av tillgångar inom unionen.
Frågan om hur sanktionerna efterlevs i Sverige granskas samtidigt av Riksrevisionen. Nyligen gjorde också EU-domstolen det svårare att frysa tillgångar hos bolag som bara indirekt kopplas till sanktionerade personer.
