Kinas president Xi Jinping skänker två jättepandor till Zoo Atlanta och bjuder in 100 000 amerikanska studenter. Pekings charmoffensiv har anor från 1970-talet. Men bakom gesterna förlängs handelsvapenvilan med bara två månader.
Pandorna är tillbaka – Xi väcker liv i gammal diplomati
Kinas president Xi Jinping har lovat två jättepandor till Zoo Atlanta. Löftet kom under första dagen av hans första statsbesök i USA på över tio år, rapporterar CNBC.
Pandorna Ping Ping och Fu Shuang kommer från en forskningsstation i Chengdu och ska anlända till djurparken i Georgia inom de närmaste dagarna. Det blir Zoo Atlantas första pandor sedan november 2024. Då skickades de fyra tidigare djuren tillbaka till Kina, och Atlanta blev den sista amerikanska djurparken att förlora sina björnar.
Missa inte: 1,8 miljarder dollar – avtalet som väcker gruvan till liv. Realtid
Xi beskrev under en ceremoni i Vita huset jättepandan som ett vänskapens sändebud mellan kineser och amerikaner.
Han meddelade också att Kina ska bjuda in 100 000 unga amerikaner att studera i landet under de kommande fem åren.
En barometer sedan Nixon
Peking har använt pandor som diplomatisk barometer sedan Mao Zedong skickade ett par till National Zoo i Washington efter Richard Nixons besök 1972. Intresset var så stort att över en miljon människor kom för att se djuren under det första året.
År 1984 gick Kina över från att skänka pandor till att hyra ut dem. Sedan dess har lånen följt temperaturen i relationen. De glesnade när spänningarna kring handel och Taiwan ökade och kom tillbaka 2024, då San Diego och National Zoo i Washington tog emot nya par.
Läs även: Volvo klarar inte pressen från Kina – försäljningen kraschar. Dagens PS
Pandor på lån i USA har fått 17 ungar, varav sju i Atlanta, enligt kinesiska statsmedier.
”Amerikaner kanske inte gillar Kina, men de kommer definitivt att gilla pandor”, säger Wu Xinbo, chef för Center for American Studies vid Fudanuniversitetet, till CNBC.
Han Shen Lin, docent vid NYU Shanghai, menar att Peking signalerar vänskap utan att behöva göra några större politiska eftergifter.
Tunt på substans
Förväntningarna på själva toppmötet är lågt ställda. Xi och Donald Trump möts fram till fredag, och agendan omfattar AI, tullar, kritiska mineraler, Taiwan och Irankriget.
Strax efter Xis landning meddelade finansminister Scott Bessent att Busanöverenskommelsen förlängs från den 10 november till den 10 januari. Det är vapenvilan från oktober 2025 som drog ned tullarna från tresiffriga nivåer och pausade Kinas exportrestriktioner på sällsynta jordartsmetaller. Beskedet kom efter ett oplanerat möte med Kinas vice premiärminister He Lifeng, enligt NBC News.
Missa inte: Turisterna flockas till Kina – ny app ska underlätta vistelsen. Realtid
Bessent sade att Kina inte har levererat fullt ut på vissa åtaganden. Han vet inte om ett större avtal går att nå eller om den nuvarande överenskommelsen bara rullas vidare.
Scott Kennedy vid tankesmedjan CSIS tolkar den korta förlängningen som att Washington är missnöjt med Pekings erbjudanden och vill hålla trycket uppe, enligt CNBC.
Löftena släpar
Vid Trumps besök i Peking i maj lovade Kina att köpa amerikanska jordbruksvaror för minst 17 miljarder dollar om året och att godkänna ett första köp av 200 Boeingplan, som Dagens PS rapporterade.
Handelsrepresentanten Jamieson Greer uppger att ett 140-tal plan är på god väg, men kunder och leveranstider har inte redovisats. Amerikanska sojabönors andel av Kinas import har fallit från 40 procent före tullkriget 2018 till 23 procent under årets första fem månader.
Sällsynta jordartsmetaller är den känsligaste punkten. Som Realtid tidigare rapporterat har kinesiska leverantörer vägrat skeppa till amerikanska kunder trots giltiga exportlicenser. Samtidigt bygger Kina ut sin magnetindustri i snabb takt.
För europeiska bolag löser förlängningen inte grundproblemet. Jens Eskelund, ordförande för EU:s handelskammare i Kina, påpekar att det fortfarande saknas ett standardiserat förfarande för att söka exportlicenser för sällsynta jordartsmetaller.
