EU:s mest integrerade partnerländer varnar för att Bryssels alltmer protektionistiska industripolitik stänger ute dem från en inre marknad de byggt sina ekonomier kring. Samtidigt går svensk industri på samma linje.
EU:s nya drag skakar grannländerna – riskerar stängas ute
Schweiz, Norge, Island och Liechtenstein har under decennier accepterat stora delar av EU:s regelverk och betalat miljardbelopp till europeiska program i utbyte mot marknadstillträde.
Nu sätts den modellen under press när EU svarar på konkurrensen från Kina och USA med subventioner, tullar och krav på europeiskt innehåll, rapporterar Financial Times.
Missa inte: Efter USA-konflikten – nu öppnar Schweiz för handelsavtal med nytt land. Realtid
Schweiz statssekretariat för ekonomiska frågor, Seco, säger till tidningen att EU-initiativen i allt högre grad byggs kring ”Made in EU”-krav, och att nya åtgärder borde ta hänsyn till hela de europeiska värdekedjorna om Bryssel vill stärka kontinentens motståndskraft.
Enligt schweiziska tjänstemän är problemen oftast oavsiktliga snarare än diskriminerande, men Bern måste ingripa allt oftare för att inte behandlas som vilket tredjeland som helst.
Stålskyddet skiljer på grannarna
Skillnaden syns tydligt i EU:s nya stålskydd, som trädde i kraft den 1 juli med lägre importkvoter och kraftigt höjd tull utanför kvot.
Där undantas Norge, Island och Liechtenstein uttryckligen med hänvisning till EES-avtalet, enligt EU-kommissionens Access2Markets. Schweiz får inget motsvarande undantag.
Läs även: Schweiz byggde tunnel för 143 miljarder – ändå kör 960 000 lastbilar över berget. Dagens PS
Norge har å sin sida drabbats på annat håll. I november förra året beslutade medlemsstaterna att införa globala skyddsåtgärder på ferrolegeringar, en central insatsvara i stålproduktionen, och att låta dem omfatta även Norge.
Statsminister Jonas Gahr Støre sa då att regeringen är oenig med EU och anser att EES-avtalet utesluter sådana åtgärder mot Norge. Skälet till att undantaget uteblev är att ferrolegeringar inte omfattas av EES-avtalets bestämmelser om fri rörlighet.
Svensk industri på samma sida
Kritiken mot riktningen kommer inte bara utifrån. Svenskt Näringsliv varnade i maj för att kraven på europeiskt innehåll i kommissionens förslag till Industrial Accelerator Act riskerar att höja kostnaderna, minska flexibiliteten i leveranskedjorna och öka byråkratin.
Förslaget, som lades fram den 4 mars, ska enligt kommissionen lyfta industrins andel av EU:s BNP till 20 procent till 2035.
Missa inte: Island röstar om EU – kan sätta press på Norge. Realtid
Frågan om alternativen är samtidigt högaktuell. På lördag röstar Island om att återuppta medlemskapsförhandlingarna med EU, och i Schweiz ska det nya avtalspaketet med Bryssel, där kohesionsbidraget höjs till 350 miljoner franc om året från 2030, genom parlamentet innan det sannolikt går till folkomröstning.
