EU:s rådsordförande António Costa har i tre veckor farit som en tätting till sina medlemsländer. 25 presidenter eller premiärministrar har fått besök i syfte att lyssna in och bearbeta synpunkterna om nästa långtidsbudget i EU för åren 2028-34.
Efter valet – Sverige kastas in i budgetbråk
Medan Sverige ägnat sig åt valkampanj har resten av Europa gett sig in i EU:s stora budgetbråk.
Kampen om pengarna blir höstens hetaste strid.
Missa inte: Regeringen föll – så mycket pengar står nu på spel. Realtid
EU:s rådsordförande António Costa har i tre veckor farit som en tätting till sina medlemsländer. 25 presidenter eller premiärministrar har fått besök i syfte att lyssna in och bearbeta synpunkterna om nästa långtidsbudget i EU för åren 2028-34.
Bara två återstår nu i raden av kvartssamtal.
”Den här hösten är ett avgörande tillfälle för vår union. Jag ser fram emot att fortsätta diskussionerna med Nederländernas premiärminister den 9 oktober och med Sveriges statsminister när en ny regering är klar”, sade Costa på presskonferensen efter den senaste resan, till Irland i torsdags.
Letar kompromiss
Att Sverige kommer in sent i samtalen riskerar att bli en nackdel. Den svenska ytterst sparsamma budgetlinjen i EU ligger visserligen tämligen fast, oavsett vilken regering som sitter i Stockholm.
Möten och diskussioner med andra är samtidigt nog så viktiga för att påverka och få stöd för sin linje – som i sin tur handlar om tiotals miljarder kronor mer eller mindre till EU.
Läs även: Debatt: Nya EU-regeln får svenska e-handlare att sluta sälja utomlands. Dagens PS
Just nu arbetar höstens ordförandeland Irland på att ta fram ett andra kompromissförslag om budgeten som ska läggas fram till nästa EU-toppmöte i mitten av oktober. Påverkanskampanjerna är stenhårda från alla håll. I fredags gick bjässarna Tyskland och Spanien ut med varsin tung debattartikel med maningar om en mindre eller större budget.
Mer eller mindre?
Spanien driver på för så mycket som möjligt, med hänvisning till att gemensamma satsningar är bättre.
”Nästa långtidsbudget borde motsvara 2 procent av EU:s bruttonationalinkomst, en nivå som är i proportion till utmaningen att stötta både ekonomi och sammanhållning”, skrev finansminister Carlos Cuerpo.
Missa inte: Valet i Ryssland blir ett stresstest för krigsekonomin. Realtid
Från tysk sida – med stöd från Danmark, Nederländerna, Österrike och Finland – manas i stället till rejäla kapningar, för att länderna ska ha mer kvar på hemmaplan.
”Vi kan inte bara lägga nya prioriteringar till alla gamla och skicka notan till skattebetalarna”, skrev förbundskansler Friedrich Merz och hans anhängare.
Nya skatter?
Kompromissjakten just nu handlar inte minst om att hitta och enas om nya direkta EU-intäkter – exempelvis ökade tullar från länder med lägre klimatambitioner eller nya skatter på techjättar och oljebolag.
Behovet poängteras starkt av både socialdemokratiske rådsordföranden Costa och kristdemokratiskt konservativa kommissionsordföranden Ursula von der Leyen.
Oenigheten är dock lika stor som tiden är knapp. Senast i december är förhoppningen att budgetbråket ska vara över, för att slippa fastna i nästa års många svåra valkampanjer i länder som Frankrike, Spanien, Italien, Polen, Finland och Grekland.
Här är de viktigaste hållpunkterna i EU-ländernas jakt på en ny långtidsbudget under hösten:
15-16 oktober: Toppmöte i Bryssel då medlemsländerna väntas diskutera ett nytt kompromissförslag, framtaget av Irland.
13 november: Informellt toppmöte i Dublin, med ny avstämning från rådsordförande António Costa.
26-27 november: Preliminärt extrainsatt toppmöte i Bryssel, med ett första försök att enas om ett slutresultat.
17-18 december: Årets sista toppmöte i Bryssel.
