Enbarnspolitiken har bidragit till att Kina fått för få unga i relation till en snabbt växande äldre befolkning. Nu satsar landet stort på humanoida robotar för att fylla luckan i industrin.
Enbarnspolitiken tömde Kina på arbetskraft – robotarna ska fylla luckan
Kina står mitt i en demografisk baksmälla. Åren med enbarnspolitik har bidragit till en obalans som nu börjar märkas på arbetsmarknaden. Arbetskraften krymper samtidigt som den äldre befolkningen växer. Det är en ekvation som är svår att få ihop.
Läs också: Kina beordrar jätteföretag: Samarbeta inte med EU:s utredning. Realtid
Robotar som ersättare
Enligt Financial Times storsatsar Kina nu på humanoider, som en del av landets bredare satsning på automatisering och robotik. På sikt kan tekniken också hjälpa till att kompensera för en krympande arbetsstyrka.
Men tekniken är inte redo att ersätta människor än. Humanoiderna är för dyra, för instabila och för oprövade för att fabrikerna ska vilja köpa dem.
Därför har staten klivit in och skapat en konstgjord marknad: statligt finansierade träningscenter köper robotar, låter operatörer styra dem manuellt och skickar sedan tillbaka datan till robotföretagen.
På så sätt hålls industrin vid liv, samtidigt som robotarna tränas i verkliga miljöer och modellerna förbättras.
Det skapar en rundgång som kan ge robotindustrin pengar, data och tid att utvecklas innan den kommersiella efterfrågan finns på plats. Men det väcker också frågan om hur mycket av efterfrågan som faktiskt är verklig – och hur mycket som skapas av staten.
Läs mer: EU:s handelsunderskott mot Kina passerar en miljard euro per dag. Dagens PS
En beprövad strategi
Det är inte första gången Kina använder en liknande strategi. När staten pekar ut en framtidsindustri spelar det mindre roll om tekniken fungerar i dag. Det viktiga är att bygga kapacitet snabbt och helst innan marknaden finns.
Solpaneler är det tydligaste exemplet. Under 2000‑talet pumpade staten in pengar i en industri som då var liten, dyr och tekniskt omogen.
Man accepterade överkapacitet, duplicering och att många bolag gick omkull. Resultatet blev att Kina tog en dominerande position i den globala solcellsproduktionen.
Elbilar och batterier följde samma mönster. Staten subventionerade både tillverkare och köpare långt innan tekniken var mogen. I dag har kinesiska bolag en mycket stark position på de globala marknaderna för elbilar och batterier.
Läs också: Kinas AI-kliv: Från utmanare till nyckelspelare i kapplöpningen. Realtid
Humanoiderna som nästa kapplöpning
Humanoiderna är inte bara ett svar på arbetskraftsbristen. De är också ett sätt för Kina att positionera sig inför nästa teknologiska kapplöpning.
Landet vill undvika att hamna i samma beroende av utländsk teknik som inom halvledare, där USA:s exportrestriktioner slagit hårt mot kinesiska bolag.
Robotarna blir ett område där Kina kan bygga ett eget ekosystem från start: hårdvara, mjukvara, datainsamling och produktion.
Men modellen har en svaghet: det är inte säkert att den data som skapas i träningscentren är särskilt värdefull. Financial Times rapporterar att bara en liten del säljs till exempelvis biltillverkare, och på ett träningscenter uppgav en chef att bara två till tre timmar av en åttatimmars träningsdag i genomsnitt var användbara.
Det stora testet blir därför om robotarna faktiskt fungerar på fabriksgolven – och om företag är beredda att betala för dem.
Missa inte: Blev utstött av Mao – sedan låg han bakom Kinas ekonomiska under. Realtid
