Den nya regeringen behöver inte stimulera ekonomin i höst, utan tvärtom dra i handbromsen, menar Hassler.
Varningen: Politikers valfläsk skadar ekonomin
Valrörelsen ångar på och politiker lockar väljare med lägre skatter och tjockare plånböcker. Men ekonomer menar att det är fel fokus och att hushållen har det tillräckligt bra.
”Det har blivit en tävlan om olika typer av godisbitar som jag ärligt talat tror att väljarna är trötta på”, säger nationalekonomen John Hassler.
Missa inte: Sverige bäst i klassen: EU:s lägsta inflation fjärde månaden i rad. Realtid
Den nya regeringen behöver inte stimulera ekonomin i höst, utan tvärtom dra i handbromsen, menar Hassler.
”Vi är tydligt på väg ut ur lågkonjunkturen och det som snarare blir aktuellt är lite åtstramning nästa år”.
Budgetunderskottet väntas uppgå till omkring 200 miljarder kronor i år.
”Vi måste komma tillbaka till ordning och reda i de offentliga finanserna, och det har vi inte nu”.
Regeringen har lånat för mycket, säger Hassler.
”Det har varit valfläsk och det ena med det andra som man har lånat till. Det började med Ukraina och försvarsupprustningen, sen diverse skattesänkningar nu under våren på bensin och diesel och annat. Man måste prioritera och det har regeringen under senare tid inte visat sig orka med”.
Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet, säger att lånefinansieringen skickar en signal om att man inte tar de finanspolitiska reglerna på allvar.
”Det stora problemet är att alla partier har övergett det finanspolitiska ramverket genom att de är överens om att lånefinansiera de ökade försvarskostnaderna. Sedan blir det värre av att man samtidigt gör stora konjunkturstimulanser”, säger Calmfors.
Fel fokus
Vallöften om bättre privatekonomi är fel fokus, enligt ekonomerna.
”Vi har låg inflation och skapliga reallöneökningar, så att det finns något akut behov för breda stimulanser ser jag inte alls”, säger Hassler.
Läs även: Lätt att lura Skatteverket med rot-avdraget – ”för jäkligt”. Dagens PS
Lars Calmfors håller med.
”Det är mindre bra att det är så mycket fokus på hur man ska kunna spendera mer eller sänka skatter i ett läge där man egentligen borde diskutera hur man ska finansiera de ökade försvarsutgifterna”.
Förläng inte skattesänkningar
Efter valet behöver regeringen tänka mer långsiktigt vad gäller tillväxt, utbildning och AI-frågor, säger Hassler.
”Ska det kunna bli mer i plånboken på lite sikt är det tillväxt som kan fixa det”.
Calmfors vill se en bred skattereform med lite högre skatt på kapitalinkomster och lägre beskattning på arbetsinkomster, samt en tydlig plan för att finansiera försvarsutgifterna.
Missa inte: Regeringens drag mot Kina: Ny myndighet ska korta gruvtillstånd. Realtid
Oavsett vilka partier som bildar regering löper flera skattesänkningar ut nästa mandatperiod.
”Det viktigaste är att man verkligen låter dem löpa ut”, säger Calmfors.
Hassler instämmer.
”Definitivt, men jag inser att det blir politiskt svårt”.
Enligt Riksgäldens senaste prognos väntas budgetunderskottet uppgå till 196 miljarder kronor i år.
Finanspolitiska åtgärder, högre nettoutlåning och negativa effekter av kriget i Mellanöstern på svensk ekonomi förklarar det ökade lånebehovet, enligt Riksgälden.
Enligt Statskontorets senaste prognos väntas budgetunderskottet uppgå till 211 miljarder kronor.
Källa: Statskontoret, Riksgälden.
