Sverige hade i juli den lägsta inflationen i hela EU. Det är fjärde månaden i rad som Sverige toppar listan från botten, för att hitta en lägre svensk HICP-takt får man enligt sammanställningen gå tillbaka till november 2020.
Sverige bäst i klassen: EU:s lägsta inflation fjärde månaden i rad
Enligt Eurostats harmoniserade jämförelsemått HICP landade den svenska inflationstakten på 0,3 procent, lägst av samtliga 27 medlemsländer och årets lägsta svenska notering.
Missa inte: Eurozonens inflation ökar igen – stora skillnader mellan medlemsländerna. Realtid
Samtidigt låg EU-snittet på 3,0 procent, alltså cirka tio gånger den svenska nivån. Sverige placerade sig därmed 2,7 procentenheter under genomsnittet, det skriver Trygga som sammanställt inflationen i EU-länder.
Stora skillnader inom unionen
Spännvidden mellan medlemsländerna är påtaglig. Efter Sverige följde Tjeckien (1,3 procent), Danmark och Ungern (båda 1,6 procent) samt Estland (2,0 procent) i botten av tabellen.
I andra änden återfanns Rumänien med 8,2 procent, följt av Litauen (5,4 procent), Bulgarien och Cypern (4,4 procent) samt Spanien (3,9 procent).
Även i Norden syns tydliga skillnader: Danmark noterade 1,6 procent och Finland 2,5 procent, båda klart över den svenska nivån.
Två banor som glidit isär
Under det senaste halvåret har Sverige och EU-snittet rört sig åt olika håll.
EU-snittet har stigit från 2,1 procent i februari till 3,0 procent i juli, medan den svenska takten under samma period fallit från 1,7 till 0,3 procent.
Läs även: Bakslag för Burnham: Brittiska inflationen stiger. Dagens PS
Sedan april har inget annat medlemsland legat lägre än Sverige.
Bakom den låga huvudsiffran
Den harmoniserade rekordnoteringen ska dock läsas med viss försiktighet.
De nationella måtten ger en mer sammansatt bild. Enligt Dagens PS sjönk inflationen enligt KPI till 0,2 procent i juli, men inbromsningen var något mindre än väntat.
Missa inte: Nya inflationskallduschen: Ökar risken för höjd ränta. Realtid
Realtid har tidigare rapporterat att den underliggande inflationen, KPIF exklusive energi, steg till 0,6 procent, klart över analytikernas förväntade 0,3 procent. Flera ekonomer pekar därför mot en möjlig räntehöjning i höst, trots att huvudsiffrorna ligger under Riksbankens mål på 2 procent.
En del av nedgången förklaras dessutom av tillfälliga faktorer, däribland sänkt drivmedelsskatt och statliga subventioner av kollektivtrafikkort som infördes den 1 juli. Den låga inflationen är med andra ord inte fullt så gynnsam som den kan framstå vid första anblick.
