Madridbombare dömda för 191 mord

De anklagade för Madridbomberna 2004 sitter i en glasbur i rättssalen i Madrid. Efter en nästan fem månader lång rättegång får de misstänkta sina domar under onsdagen. scanpix

Domaren läser upp domarna mot de åtalade för terrorbomberna i Madrid.

De två som får de strängaste straffen får mer än 40.000 års fängelse var. En tredje får 35.000 års fängelse.

I den första dom som upplästes befanns den åtalade, Emilio Suarez Trashorras, skyldig till 191 mord och döms till 25 års fängelse för varje mord.

Jamal Zougam döms bland annat till 30 års fängelse för vart och ett av morden.

”Egyptiern”, en av de huvudmisstänkta, frikänns, skriver El Pais och El Mundo. Rabei Osman Sayed Ahmed misstänktes vara en av hjärnorna bakom attentaten.

Youssef Belhadj och Hassan al-Haski, som också anklagades för att vara ”hjärnor” bakom attentaten frikänns, men döms för medlemskap i terroristgrupp.

Ytterligare fyra åtalade frikänns från att ha varit ”nödvändiga medhjälpare”, men döms för smuggling av sprängmedel.

Av de 28 åtalade fälldes 21 medan sju friades, rapporterar Reuters.

I rusningstrafiken den 11 mars 2004 dödades 191 människor i sprängdåd mot Madrids tågtrafik. I dag faller domar mot 28 åtalade och domen började läsas upp vid 11.30-tiden. I domen avfärdas alla eventuella kopplingar till separatistorganisation ETA.

De som drabbades av attentaten tillerkänns ersättning på mellan 30.000 euros och 1,5 miljoner euros — mellan 277.000 kronor och 13,8 miljoner kronor, skriver spanska medier.

Det förväntades ta 45 minuter att läsa upp sammanfattningen av den fyra och en halv månader långa rättegången, innan domaren Javier Gomez Bermudez kunde börja att meddela dom för var och en av de 28 åtalade.

Domen avkunnas i Audiencia Nacional, en särskild domstol i Madrid som hanterar brottmål av nationell omfattning så som terrorism, narkotikabrott och ekonomisk brottslighet.

Strax efter halv åtta på morgonen den ödesdigra dagen briserade tio tågbomber vid tre stationer. Dådet var det värsta som Spanien drabbats av och är den terroraktion i Västeuropa som krävt flest liv efter sprängningen av ett Pan Am-plan över skotska Lockerbie 1988 (då dog 270 personer).

Åklagarsidan har yrkat på sammanlagt 311.865 års fängelse för de åtalade, trots att spansk lag föreskriver max 40 års fängelse för terroristbrott. Alla 28 åtalade nekar till brott.

Polisen insåg snabbt att islamister låg bakom terrordåden. Motivet var att straffa Spanien som skickat soldater till USA-alliansen i Irak. I oktober 2003 hade al-Qaidas mytomspunne ledare Usama bin Ladin hotat Spanien med vedergällning för landets inblandning i Irak.

Den konservativa dåvarande regeringen pekade direkt efter dådet ut den baskiska separatiströrelsen ETA som skyldig. Men regeringen fick hård kritik för att försöka dölja islamisthoten mot landet och spanska folket bestraffade sitt styre omedelbart. Tre dagar efter Madriddåden hölls val och socialistpartiet tog i stället makten. Socialisterna uppfyllde sitt vallöfte och tog snabbt hem de spanska soldaterna.