London allt starkare på islamisk finansiering

LONDON London vill stärka sin gryende ställning som centrum för islamisk finansiering. Det är nu inte de två miljoner muslimer som är bosatta i Storbritannien som Londons finansiella institutioner vill åt utan storföretag och andra banker som finansierar expansionen i Mellanöstern.

Intresset för finansiella tjänster och produkter, som kan anses förenliga med de sharia-lagar föreskrivna i Koranen, har vuxit enormt under de senaste fem åren i Storbritannien.

Innan dess fanns enbart ett antal branschkontor av större banker från Mellanöstern och Pakistan för invandrade muslimer. Dessa banker sysslade mest med att skicka pengar till släkten i hemlandet och kunde inte tillfredställa företagens finasieringsbehov och inte heller ge bolån, som kunde accepteras av troende muslimer.

Det är räntan det hänger på. Det är det förbjudet att kräva eller betala ränta eftersom all form av ocker är förbjudet enligt Koranen.

Marknaden för islamisk finansiering har ökat trefalt under senaste årtiondet och uppgår nu till dryga 530 miljarder dollar enligt beräkningar. Det är denna saftiga marknad britterna vill åt.

I Londons City finns i dag 23 banker, nio fondförvaltare och ett antal advokatfirmor som specialiserar sig på denna form av finansiering. Detta är fyra gånger fler än i något annat västerländskt finanscentrum.

Dessutom har tre helt islamiska banker etablerat sig i London, den första,The Islamic Bank of Britain, öppnade sina portar redan 2004 med 64 miljoner pund som grundplåt.

Lord Digby Jones var på sin tid chef för CBI, den största näringslivsorganisationen i Storbritannien. Nu är han adlad och verksam som minister utan portfölj i handelsdepartementet.

Han har länge uppammmat ett starkare samarbete mellan Citys finansiella institutioner och den islamiska sektorn.

– London måste bli världsledande både när det gäller islamisk finansiering och investering, hävdar Lord Digby Jones.

Regeringen har också visat sitt intresse genom att ändra lagarna, så att de tjänster som kan accepteras av troende muslimer inte dubbelbeskattas, som skedde förr. Detta även i hopp om att fostra bättre relationer med landets många muslimer.

För många av de brittiska bankerna är detta ett nytt steg. Nya produkter eller tjänster måste utvärderas av en panel av mullahs, religiösa experter som endast de kan avgöra om Koranens ord följts till punkt och pricka.

Londons City är också det första västerländska finanscentrum som börsnoterar så kallade sukuks, en form av obligationer som Koranen inte motsätter sig eftersom utdelningen är en del av vinsten snarare än ränta. I London finns i dag sådana instrument noterade till ett värde på dryga 4 miljarder pund.

Pia Helena Ormerod

frilansskribent London

redaktionen@realtid.se