Livsmedel billigare i framtiden

Priset på spannmål skjuter i höjden när mat förvandlas till bränsle. Men Jordbruksverket tror ändå på sjunkande världsmarknadspriser på livsmedel de närmaste tio åren.

I en ny rapport från Jordbruksverket växer sig ”nya” länder starkare som livsmedelsproducenter. Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina tar allt större marknadsandelar inom världshandeln och har dessutom stora möjligheter att växa ytterligare.

Rapporten tror därför på framtida prissänkningar trots att vi i dag talar om höjda priser på till exempel spannmål och majs för bioenergiproduktion.

OECD och Jordbruksverket räknar med att priset på vete, foderspannmål och kött ska minska under de närmaste tio åren. För vete till exempel från motsvarande 1.400 kronor till 1.250 kronor per ton.

– Stiger produktionen ökar konkurrensen för att få skörden eller köttet sålt, då kan priset sjunka, säger Jordbruksverkets utredare på marknadsenheten Anna Clarin till TT.

Däremot kommer priset på oljeväxter och vegetabiliska oljor och ris att stiga enligt prognosen.

I de sex länder som studerats i rapporten finns stora möjligheter att utveckla jordbruket och öka avkastningen. Förutom markreserver, mark i träda och underutvecklad infrastruktur också en låg produktivitet och höga produktionskostnader som kan förbättras.

– Potentialen är långt ifrån utnyttjad, de har stora markreserver och i flera fall en dålig infrastruktur, som i dag håller produktionen nere, säger Anna Clarin.

Indien är till exempel världens största mjölkproducent efter EU och landets produktion väntas öka från dagens 17 procent av världsmarknaden under de närmaste åren. Indien och Kina står ensamma för 51 procent av världens risproduktion.

Utvecklingen går snabbt och med snabbt ökande BNP ökar förutsättningarna för snabba åtgärder. Kina och Indien förutspås av OECD-FAO ha en årlig BNP-tillväxt fram till 2015 kring sju procent.

Rapporten konstaterar också att Europas och USA:s betydelse som handelspartner för de sex studerade länderna kommer att minska. I stället ökar handeln mellan dem.

Jordbruksverket pekar på ett antal osäkra faktorer som kan påverka produktion och handelsmönster: Utvecklingen inom bioenergisektorn, ny teknik, genteknik, djursjukdomar och politisk oro.

Klimatet däremot förväntas enligt rapporten inte få någon betydelse för utvecklingen under de närmaste tio åren.