Långivare nobbar Refaat

Hebi har tidigare tagit ett lån på drygt 70 miljoner kronor som egentligen skulle betalas tillbaka nu. Men bolaget har istället valt att be långivarna om att lånet förlängs i tre år. När svaren preliminärt räknas samman har Hebi inte fått grönt ljus från långivare av cirka 20 miljoner av de totalt drygt 70 miljonerna. Dessa långivare har antingen sagt nej eller ännu inte gett något besked alls.

Av lånet står Refaat själv för cirka hälften som han valt att förlänga, så bortrensat för det har alltså övriga långivare inte gett grönt ljus för fortsatt utlåning av ungefär halva sin andel. Det motsvarar cirka 20 miljoner av 40 miljoner.

– Jag förstår inte varför det här måste vändas till något så negativt. Det är ju faktiskt cirka 75 procent som sagt ja, säger Hebis ekonomichef Lennart Ericsson.

Långivarna skulle ge besked senast den 25 februari. Men det var mitt i sportlovet, så svaren håller fortfarande på att sammanställas. Ericsson räknar med att resterande långivare åtminstone kommer att ställa upp och förlänga cirka 30 av de 40 miljonerna.

Han tycker inte att det är någon dramatik, och anger att det inte är så att Hebi hamnar i kris på grund av de oförlängda lånen. Hebi har inget omedelbart behov av att täcka upp de oförlängda lånen med annan finansiering.

– Och om det behövs framöver har vi goda kontakter med finansiärier i Egypten, säger Ericsson.

Långivarna i det aktuella lånet är till största delen svenska, och Hebi har tidigare nobbats av svenska investerare som Refaat tillfrågade om pengar för ett nytt projekt inom Hebi för insulinproduktion. Svenskarna ville där endast plöja ner 10 miljoner kronor av totalt 1 miljard kronor som projektet kostar. Hebi fick istället vända sig till Refaats hemland Egypten, där egyptiska finansaktörer som Suez Canal Bank, National Bank of Egypt och försäkringsbolaget Misr Insurance ställde upp till slut. Även det Luxemburgbaserade bolaget General Mediterranean Holding är med.

Refaat blev känd i Sverige under 80-talet när han var vd för kemiföretaget Fermenta, vars aktie kraschade under stort rabalder och Refaat åkte in i fängelse. Han anser sig dock oskyldig.

Hebis nya, stora fabriker är färdigbyggda i Egypten, och nu handlar det bara om att få fart på dem. Ekonomichefen Ericsson har tidigare nämnt att fabrikerna körs med 15-20 procent av total kapacitet.

– Vi har en bra ordersituation. Det handlar bara om att trimma in produktionen, säger Ericsson nu. Råvaror till anläggningarna har varit en flaskhals. Vissa råvaror har stigit kraftigt i pris. Där letar Hebi efter alternativ, men det är inte helt lätt för en del råvaror är licensierade.

Några prognoser för Hebis framtid vill ekonomichefen Ericsson inte ge.

– Hebis styrelse fattade ett principbeslut om att vi inte får lämna några prognoser längre, eftersom våra tidigare prognoser var alltför optimistiska och inte infriades, säger Ericsson.

Förlängningen av det aktuella lånet innebär att Hebi ska återbetala resterna av det om drygt tre år, i april 2011. Lånet ger en årsränta på 7 procent, men om bolaget går i konkurs finns risk att långivare varken får ränta eller lånet återbetalat.

Det är ett så kallat ”konvertibellån” vilket innebär att bolaget ger långivarna rätt att byta lånet till aktier i bolaget. Det gör att räntan kan sättas lägre än på ett vanligt lån. Hittills har dock långivarnas förhoppningar kommit på skam om att förmånligt få byta lånet till Hebi-aktier. Villkoren innebär nämligen att lånet får bytas till Hebi-aktier för en aktiekurs i Hebi på 25 öre. Aktien som är noterad på svenska NGM-börsen står endast i 6-7 öre.

Ian Hammar

ian.hammar@realtid.se