"Kraven på oss ökar från alla håll"

Realtid.se berättade i går om den förändrade biståndspolitiken.

Kritiker menar att näringslivet, som bankar på dörren för att kunna ta del av lukrativa uppdrag i utvecklingsländer, sluppit återrapporteringskrav.

Detta medan klimatet hårdnat för de enskilda organisationerna.

Den svenska biståndspolitiken ska styras av dokumentet Politiken för Global Utveckling, ”PGU”, som godkändes av samtliga partier 2003.

Men texten har tolkats olika beroende på vem som gör det. Och det har lett till att de som har bedrivit mest lobbying har fått mest genomslagskraft.

– Kraven på oss ökar från alla håll och kanter. Vi ser mer och mer intresse från företagen men inte några krav på dem. Det är djupt bekymmersamt, säger biståndsorganisationen Forum Syds generalsekreterare Inger Björk, till Realtid.se.

– Näringslivet och deras lobbyister har kunnat delta i processen medan vi har fungerat mer som passiva remissinstanser, tillägger hon.

Ett exempel på hårdare krav i den nya regleringsbreven som gått ut till organisationerna är riktlinjerna för informationsanslag.

Tidigare har Sida finansierat allt informationsarbete i Sverige som organisationerna bedriver – för vissa betyder det att hela Sverige-verksamheten har varit Sida-finansierad.

De kostnaderna uppgick 2006 till 130 miljoner kronor.

För andra projekt måste grupperna själva stå för 10 procent av kostnaderna, medan Sida står för resten. Men undantaget för informationsverksamhet har nu tagits bort och organisationerna måste själva stå för 10 procent av kostnaderna.

– Det är jättemycket för vissa organisationer, säger Björk.

– Framför allt är det svårt att samla in pengar för informationsarbete i Sverige, det är svårt att motivera det. Det är lättare att samla in pengar för projekt ute i världen.

I en utredning som presenterade i maj förra året medger författarna att informationsarbete är viktigt, inte minst för allmänhetens inställning till biståndsfrågor.

Att reducera anslaget skulle få dramatiska konsekvenser, menar de, särskilt för de mindre organisationerna.

– Vi delar ut bidrag till många organisationer som bara jobbar i Sverige, till exempel Reportrar utan gränser. Detta drabbar mångfalden, säger Björk.

Ett annat exempel är Utbildning för biståndsverksamhet, ”UBV”, som bedriver biståndsprojekt i Latinamerika. De fick 2,2 miljoner kronor från Sida förra året.

Att UBV skulle kunna samla in 220.000 kr för information i Sverige är ”knappas realistiskt”, slog konsekvensutredningen fast.

För organisationer som endast arbetar med ”kunskapsuppbyggnad och attitydpåverkan” är det ”rimligt att erbjuda 100 procent finansiering”, avslutar man.

Men i regleringsbrevet för 2007 var alltså reglerna ändrade och anslaget borttaget.

– Det påverkar hela vår möjlighet att delta i debatten. Många av våra medlemsorganisationer säger till oss att det här kommer få stora konsekvenser, säger Björk.