Konsultjättar största vinnarna på nya entreprenörsskatten

Kryphålet stängdes – och öppnas igen

Redan 2013 uppmärksammade dåvarande finansminister Anders Borg detta skattemässiga kryphål som delägare på konsultbolagen utnyttjade. Då beräknade finansdepartementet att cirka 3 600 personer kunde sänka sin skatt med totalt 650 miljoner kronor.

”Vissa revisorer med inkomster på flera miljoner utnyttjar reglerna på ett sätt som gör att de betalar väsentligt lägre skatt än många andra som arbetar”, konstaterade Borg i en debattartikel.

Men nu öppnar hans efterträdare på finansministerposten, Elisabeth Svantesson, upp möjligheten igen för konsultjättarnas delägare.

Skattesänkningen mindre än utlovat

Medan regeringen framställer förändringarna som en betydande förbättring för entreprenörer, visar siffrorna något annat.

Fredrik Carlgren på Svenskt Näringsliv pekar på att den kortsiktiga skattesänkningen om en miljard kronor för år 2026 krymper till endast 20 miljoner kronor i varaktig skattelättnad.

”I förhållande till en skattebas på 170 miljarder kronor är det försvinnande lite (0,012 procent). Förslaget utgör därmed inte någon nämnvärd generell skattelättnad utan snarare en omfördelning av skatteuttaget mellan olika delägartyper”, skriver han.

Småföretagare riskerar att förlora

Skattejuristen Anders Täreby kritiserar vilka som faktiskt gynnas av förändringarna.

”Är det rimligt att delägare på landets största konsultbyråer, som revisorer och advokater, kommer att kunna ta emot i stort sett obegränsade utdelningar till 20 procent skatt och samtidigt ha en mycket låg lön?” säger han till Dagens Industri.

För småföretagare som äger alla andelar i sitt bolag höjs visserligen gränsbeloppet från cirka 222 000 kronor till 322 000 kronor. Men enligt Svenskt Näringslivs analys blir effekten betydligt mer blygsam än utlovat – endast tre procent ökning istället för de 15 procent som utredningen förutspådde.

Förlorarna blir främst delägare som äger mindre än 100 procent av sina företag och har ett lönebaserat utrymme. För dessa innebär det nya schablonlöneavdraget på åtta inkomstbasbelopp (cirka 645 000 kronor) att löneunderlaget krymper rejält, vilket pressar ner gränsbeloppen.

Experter kritiserar systemets obalans

”När regeringens förslag går igenom är det ingen som kommer att ta ut en så hög lön. Alla kommer att anpassa sin lön till brytpunkten. Så i princip sänker man marginalskatten för entreprenörer”, säger Täreby.

Carlgren argumenterar för att viktiga obalanser kvarstår: ”Att förslaget, trots vissa styrkor, lider av denna obalans mellan hur helägda företag utan anställda och ej helägda företag med anställda behandlas är olyckligt.”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026, men reformens slutgiltiga utformning kommer att avgöras i budgetförhandlingarna.