USA gräver sig allt djupare ner i ett skuldhål. Prognoserna kan ändras om AI infriar förhoppningarna – men det finns flera hinder kvar.
Kan AI rädda USA från skuldberget – eller orsaka nya kriser?


Mest läst i kategorin
Den amerikanska kongressens budgetkontor (CBO) är en viktig röst när det gäller att förutspå framtiden för USA:s ekonomi.
Nyligen kom kontoret med en dyster prognos: Donald Trumps nya budget kommer att få statsskulden att öka till 156 procent av BNP 2055.
Missa inte: Historisk fördröjning: AI kan följa samma mönster som elektriciteten. Realtid
Men det finns en ljusglimt som amerikaner nu klamrar sig fast vid: AI.
Ser teknologi som nyckeln
Om AI skulle få den årliga produktiviteten att öka med 0,5 procentenheter, vilket inte är en ovanlig förutsägelse, beräknas skulden stanna vid cirka 113 procent.
Det är fortfarande mer än dagens redan höga siffra på 100 procent av BNP, men ändå inom hanterbara proportioner, menar kolumnisten Gillian Tett i Financial Times.

Bedömningen bygger på antagandet att AI kan bidra till en bred produktivitetsökning i ekonomin. Förespråkare menar att detta kan dämpa skuldens tillväxt även utan åtstramningspolitik.
Stora kapitalförvaltare ser därför teknologin som en möjlig nyckel till att stärka den amerikanska ekonomin och förbättra landets långsiktiga finanspolitiska position.
Missa inte: Finansinspektionen slår larm: Unga måste sluta ta tips från AI. E55
Senaste nytt
Osäkert när lyftet kommer
Samtidigt lyfter Gillian Tett fram att produktivitetsutveckling historiskt har varit svår att förutse och ofta ojämnt fördelad mellan företag och branscher.
Tidigare teknologiska genombrott, som digitalisering och elektrifiering, har ibland gett betydande lyft, men effekterna har varierat över tid och mellan olika sektorer.
AI-satsning från Meta: Handlar bara om annonser
600 miljarder kronor satsar Meta på AI i år.
Det finns därför osäkerhet kring hur snabbt och brett AI kan omsättas i faktiska produktivitetsvinster.
Jobb kan försvinna
En annan riskfaktor gäller de sociala konsekvenserna. Internationella finansinstitutioner och storbanker uppskattar att upp till hälften av USA:s jobb kan ersättas av AI och automatisering inom ett decennium, skriver Axios.
Historiska exempel visar att omfattande teknologiska skiften ofta medför social omställning, arbetslöshet och behov av stora politiska reformer.
Techjättarnas AI-utgifter – mer än hela EU:s försvar
Det belönas av investerare på börsen.
Skillnaden nu är att AI kan påverka arbetsmarknaden betydligt snabbare än tidigare industriella revolutioner, vilket kan skapa politisk och social instabilitet.
Riskerar att fördjupa klyftorna
Kritiker varnar för att även om AI skulle höja produktiviteten är det inte säkert att vinsterna används för att minska skulden eller stärka välfärden.
Tidigare erfarenheter visar att produktivitetsökningar ofta i större utsträckning gynnat kapitalägare och företagsledningar än breda samhällsgrupper, vilket riskerar att fördjupa ekonomiska klyftor.
CBO:s scenario väcker ändå intresse inom politiken, särskilt bland de som ser avreglering och teknologisk utveckling som nycklar till tillväxt och lägre inflation.
Missa inte: Metas AI-satsning kostar skjortan – när kommer resultaten? Dagens PS

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.








