Irans nya oljebörs chockar USA

Iran producerar 22 miljoner ton vidareförädlade oljeprodukter årligen, och gör anspråk på att vara världstvåa efter Saudiarabien.

Oljeminister Gholam Hossein Nozari sa att handel i huvudvaran råolja kommer i ett senare skede utan att något specifikt datum satts.

– Första fasen bör vara igång ett tag först så att vi kan hitta bra och dåliga sidor, för att sedan starta fas två eftersom fas två är mer komplicerad, sade Nozari.

Oljeprofessorn Kjell Aleklett tror inte att nystartade iranska oljebörsen IOB kommer att ta över världens oljehandel. Kritiker anser att börsen är ett propaganda-knep i den tilltagande schismen mellan USA och Iran, och vissa ifrågasätter att den verkligen existerar som seriös oljebörs.

– Om den iranska oljebörsen kommit igång och kommer att lyckas eller ej får vi väl se, säger Aleklett och pekar på att Iran är ett mindre oljeland som exporterar cirka 2 miljoner fat olja om dagen jämfört med 48 miljoner fat om dagen totalt i världen.

– Iran kommer inte kunna kullkasta USA, men de kan vara en nagel i ögat, säger han och nämner Dubai som en viktigare marknadsplats än Iran i Mellanöstern.

– Dubaibörsen är mycket mer ett ekonomiskt centrum i regionen än Iran. Det som händer i Dubai har ett mycket större intresse än Iran, säger han.

Aleklett tror inte heller att det i större utsträckning påverkar USA att Ryssland allierat sig med Iran om oljebörsen. Ryssland är också ett oljeproducerande land.

Aleklett tror att handeln med råolja i dollar är djupt rotad, men att det är lättare att flytta handeln i andra oljeprodukter till andra valutor som euron. Det intressanta där är att många oljeproducerande länder fortfarande bara exporterar råolja, men jobbar på att bygga upp kapacitet för att bli stora på mer förädlade oljeprodukter som bensin. När de oljeproducerande länderna förädlar en stor del av sin oljeproduktion, och dessa förädlade produkter handlas främst i euro, skulle det alltså kunna påverka världens oljehandel ordentligt.

Däremot pekar Aleklett på Irans initiativ som symptom på en ökad vilja i världen att handla varor i andra valutor än dollarn.

– Det har USA varit livrädda för i många år, säger Aleklett. Om världsekonomin flyttar till andra valutor försvagar det USA eftersom dollarsedlar är som att USA lånar pengar utan att behöva betala ränta.

Börsen betraktas som en vass politisk pik mot USA i den tilltagande schismen mellan länderna. Om Iran lyckas få över en större del av världshandeln i olja till sin börs i en annan valuta än dollar, kan det vara början på att världsekonomin i högre utsträckning använder andra valutor. Många oljeländer har beklagat sig över att de får allt mindre betalt för sin olja i dollar eftersom dollarkursen fallit kraftigt under senare tid.

Efter lång försening hade nya oljebörsen i Iran IOB premiär i veckan. Ambitioner saknas inte. Börsens vision är att ta över en rejäl bit av dagens oljehandel i världen, och att den ska ske i andra valutor än amerikanska dollarn. Projektet får extra styrka av att Ryssland som också är en stor oljeproducent, allierat sig med Iran om den nya oljebörsen där oljan kan handlas i iranska rial, ryska rubel men även euro. Annars har oljan traditionellt handlats i dollar.

IOB betraktas även som ett politiskt projekt i en ökad antagonism mellan USA och Iran, där Iran kan anses vilja försvaga USA:s ekonomiska makt. Iran växlade nyligen bort sina dollar i landets valutareserv till andra valutor, på grund av risk för att dollar skulle kunna konfiskeras av USA. Världens oljeproducerande länder har även allmänt beklagat sig över den fallande dollarkursen som gör att dessa länder får mindre betalt för sin olja mätt i andra valutor. Iran hoppas därför även av detta skälet på hög anslutning till den nya oljebörsen.

Enligt Wikipedia invigdes IOB under måndagen, efter en försening på två år. Iran har tidigare aviserat att börsen skulle öppnas lagom till jubiléet för den islamiska revolutionen som pågår 1-11 februari.

Iran har enligt Wikipedia redan tidigare lyckats med att få sina oljekunder att betala i andra valutor än amerikanska dollarn. Den 8 december i fjol rapporterade Iran att landet bytt ut alla sina oljeexportinkomster till andra valutor än dollarn. På IOB bojkottas amerikanska dollarn som handelsvaluta. Börsen accepterar endast iranska rial och ryska rubler samt några övriga valutor. Iran har inte längre kvar några amerikanska obligationer bland sina tillgångar, för att undvika påtvingad konfiskering av USA.

Irans första inhemska steg in i oljehandeln är ett ytterligare bakslag för den lidande amerikanska dollarn som fallit kraftigt i värde gentemot andra valutor. Ju mer olja som handlas i andra valutor, desto mer kommer efterfrågan på amerikanska obligationer minska.

USA följer oroligt denna utveckling som lätt kan spridas till andra råvaror. Det skulle återigen minska efterfrågan på dollarn som hittills varit den odiskutabelt valda valutan på råvarumarknaderna.

Det finns inget sunt skäl till varför Euroländerna inte skulle vilja göra upp sina oljeräkningar i sin egen valuta. Det skulle dessutom eliminera kostnaderna för valutaväxling.

De största oljeländernas sammanslutning OPEC har tidigare deklarerat att man också letar efter alternativ.

Det iranska initiativet öppnar upp för flera skrämmande perspektiv. Vad händer om Ryssland och Iran gör gemensam sak och kräver rubler och rial för sina energileveranser till väst?

Rubeln har i det tysta blivit en hårdvaluta. Rysslands reserver för guld och utländska valutor uppgick till rekordhöga dryga 3.000 miljarder kronor i förra veckan. Det är ungefär hälften av Japans valutareserver.

– Du föreslår seriöst att ryska rubeln är en ”hårdvaluta”? skriver en läsare i en kommentar på www.seekingalpha.com.

– Eller att den iranska rialen är ett legitimt hot mot den amerikanska dollarn? fortsätter skribenten och ifrågasätter även hur man kan veta att USA oroligt följer denna händelseutveckling, eller över huvud taget bryr sig.

– Hela denna artikel är tredje klassens skräp…och hänger bara på föreställningen att dollarn är utdömd på grund av pr-tricks som den iranska börsen, skriver kommentatören som anser att en börs måste vara baserad på en valuta som kan översättas till investeringar, och pekar även på hotet med att rubler eller rial som man investerat i, godtyckligt skulle kunna konfiskeras.

Ian Hammar

redaktionen@realtid.se