På sex år har Handelsbanken stigit 22 procent – långt under konkurrenternas aktier. Nu ökar pressen på storbankens vd.
Handelsbankens kris – aktieägare rasar mot ledningen


Mest läst i kategorin
Handelsbanken (börskurs Handelsbanken) har fått det inte så smickrande epitetet Sveriges mest slutna bank.
Bakom den tysta fasaden döljer sig en serie beslut som väcker allt starkare reaktioner – både från aktieägare som ser sin avkastning släpa efter och från anställda som känner sig överkörda.
På sex år har Handelsbankens aktie stigit med 22 procent. SEB (börskurs SEB) har under samma period gått upp 90 procent, Nordea (börskurs Nordea) 75 procent och Swedbank (börskurs Swedbank) 65 procent, skriver Bloomberg.
Nysatsning utan styrelsens vetskap
Ett av de mest anmärkningsvärda exemplen på bristande transparens är bankens medieföretag EFN.
I maj 2023 beslutade dåvarande vd Carina Åkerstöm att lägga ner verksamheten. Sista sändningen gick i mitten av december samma år.
Tre dagar senare kom beskedet: EFN skulle återstartas med en omfattande nysatsning. Men varken styrelsen eller de anställda hade informerats om planerna, rapporterade Dagens Media våren 2024.

Senaste nytt
Styrelsen valde konservatism
När Handelsbanken sökte ny vd hösten 2023 berättade bankens chefer för den externa rekryteraren att de ville ha någon som skulle fortsätta Åkerströms satsningar på teknik och öppenhet, enligt Bloomberg.
Istället valde styrelsen Green, som sågs som en konservativ operatör och tillika ordförande Pär Bomans favoritkandidat.
Green vände flera av Åkerströms planerade förändringar – bland annat nedläggningen av EFN.
”Björntjänst i modern mediehistoria”
Enligt Dagens Media kostar EFN omkring 100 miljoner kronor per år.
Verksamheten betalar löner och arvoden som ”vida överstiger vad marknaden normalt betalar”, har Fredrik Lundberg, vd för Realtids ägare Relevance Communication, tidigare skrivit.
”Handelsbankens mediekanal EFN är det mest storstilade exemplet på en björntjänst i modern mediehistoria”, skriver han.
Varför finns EFN?
Aktieägare och analytiker har upprepade gånger frågat bankens ledning vad syftet med EFN egentligen är.
Svaren har uteblivit.
”Ingen har någonsin gett ett klart svar på vad EFN faktiskt är till för, eller varför det ska drivas inne i banken”, säger Aktiespararnas chefsjurist Sverre Linton till Bloomberg.
”Folk är rätt förbannade”
I januari informerades bankens 8 000 anställda i Sverige om att de ”framför allt” ska arbeta från kontoret. Distansarbete skulle endast tillåtas vid särskilda undantagsfall, som tandläkarbesök, enligt Dagens Industri.
”Folk är rätt förbannade”, sade en anställd till tidningen.
På bankens intranät beskrivs beslutet som ”extremt centraliserat, oflexibelt och otidsenligt”, enligt DI. Samtidigt tillåter både SEB och Nordea sina anställda att arbeta hemifrån två dagar i veckan.
Europas minst attraktiva bank
Omkring tre fjärdedelar av Handelsbankens intäkter kommer från räntenetto – vilket gör banken särskilt sårbar i en räntesänkningscykel, enligt en färsk analys från Citi.
Analytikerna kallar därför Handelsbanken för en av Europas minst attraktiva banker just nu.
Chefer som försökt driva förändring har också haft korta karriärer på Handelsbanken. Frank Vang-Jensen, vd mellan 2015 och 2016, ville minska kontorsnätet – men fick sparken efter mindre än 18 månader.
Sedan dess har Vang-Jensen blivit vd för Nordea, där han investerat kraftigt i teknik, AI och cybersäkerhet. Under hans ledning har konkurrenten ökat både intäkter och marknadsandelar.
Enligt Bloomberg har Handelsbanken fler säljrekommendationer än konkurrenterna: 12 sälj mot 11 köp och behåll, jämfört med Swedbanks 7 sälj och 16 köp och behåll, samt SEB:s 5 sälj mot 18 köp och behåll.
ANNONS

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.








