Han säljer London med innovation och tradition

– Northern Rock har självklart naggat på Citys anseende. Vem kan glömma fotografierna av bankköerna, som rullade ut i världspressen? Men om ett par veckor har vi gått vidare. Riksbanken, övervakningsorganet FSA och finansministern reagerade snabbt och resolut. Men visst har vi lärt oss en läxa, säger John Stuttard.

Han är en mäktig person och med ett viktigt revir. Londons City, den dryga kvadratkilometer som under de senaste seklerna huserat Storbritanniens banker, börser och andra finansiella institutioner, är en stad i sig. Som borgmästare basar John Stuttard över en organsation på 3.000 anställda och som också har sin egen poliskår på 800 man.

Det är minsann inte en ny post. John Stuttard, är den 679e i rad och bland hans många företrädare har bara funnits en kvinna. Posten är obetald och för att komma ifråga måste en blivande borgmästare ha suttit som rådman i City och sedan som häradshövding för att kunna nomineras av sina 25 rådmanskollegor.

I sin första intervju för svenska media möter han realtid. se i en exklusiv intervju i sitt enorma kontor i Mansion House, ett 1700-tals palats nu i skuggan av skyhöga skrytskrapor och byggkranar i City.

– Rollen som Citys Borgmästare grundlades redan 1215 och då precis som nu är den främsta uppgiften att främja London. Här finns det bara 7.000 bosatta, men varje dag stömmar ytterligare 340.000 in i City för att jobba och då är det främst inom den finansiella sektorn, säger John Stuttard, men tillägger snabbt, jag representerar inte bara City utan hela den finansiella industrin, som drar in 19 miljarder pund i exportintäkter.

Hans tjänsteår går mot sitt slut och han har tillbringat en tredjedel av sin tid med att resa utomlands för att locka till investerare till London och för att förklara fördelarna med City, världens finansiella centrum.

– Över hälften av alla institutioner i City har nu utländska ägare och de har kommit hit på grund av vår öppna marknad, vårt regelverk och det faktum att här finns en professionalism och en kunskapsbas utan like, säger John Stuttard.

Av den miljon som arbetar inom den finansiella sektorn i Storbritannien har över 20 procent utländskt pass.

– Vi har fler utländska banker här än i New York och Tokyo och Deutsche Bank har nu förlagt sin internationella division till London, säger John Stuttard.

Som marknadsförare för City har han gjort ett styvt jobb. Hittills har han gett sexhundra tal, välkomnat 40.000 gäster till Mansion House, där han och hans familj bor under tjänsteåret. Han står som värd för galabanketter för besökande utländska dignitärer och varje år håller han en speciell middag för den brittiska premiärminsitern, som av tradition ger sin programförklaring efter middagen för det kommande året.

Han har även en viktig roll som lobbyist.

– Detta att jag är helt opolitisk hjälper enormt och regeringen lyssnar, säger John Stuttard.

Just nu slåss han för bättre förhållanden på Heathrows flygplats, ” inte särskilt välkomnande för utländska besökare.” Ibland samarbetar han med Londons borgmästare, den eldfängde Ken Livingston, som nu kommit tillbaka till labourpartiet efter att ha varit oberoende.

– Vi arbetar på helt olika sätt. Jag behöver ju inte oroa mig för att bli omvald, säger John Stuttard med ett leende.

Hela hans karriär har tillbringats på PricewaterhouseCoopers, där han ansvarade för den nordiska marknaden. Han var rådgivare till Nokia inför dess introduktion på Londonbörsen och har också hjälpt ett antal finska storbolag, vilket lett till att han fått den finska Lejonorden att hänga bland allt annat borgmästargull.

– Jag har besökt nitton länder hittills under året, men Sverige får vänta. Vi har redan så nära och fina kontakter.

Kina står näst på tur, ett land han känner väl efter att ha bott där i fem år som PwCs Kina-chef.

Hans tid på PwC har gett honom ett starkt intresse i reglerings-och övervakningsfrågor.

– Den så kallade bank-krisen är en kortvarig hicka, men regeringen har tillsatt en utredning ledd av Goldman Sachs för att se om inte minimigränsen för garantin för deponerade medel bör höjas från nuvarande dryga 30.000 till 100.000 pund som i Finland, säger John Stuttard.

Han skyller mycket av rabaldret kring Northern Rock på pressen som uppviglade bankens kunder:

– The Economist publicerade en artikel som var så illa informerad att det är rent skamligt.

Själv är han en stark anhängare av så få regler som möjligt utan att individer eller institutioner kan sättas i risk.

– New York har valt den andra vägen och drunknar i regler. Det är denna frihet som gör Londons finansiella institutioner så innovativa. Här föds nya idéer och instrument hela tiden.

– Jag hoppas att jag under mitt år kunnat förmedla budskapet om hur välkomnande London och dess finansiella sektor är för alla i världen och vilka fantastiska resurser som finns här, säger han.

Utanför den ståtliga palatsdörren väntar en Londontaxi på honom i illande rött prydd med borgmästarens emblem. Det är också ett sätt att sälja London.

Pia Helena Ormerod

frilansskribent i London

redaktionen@realtid.se