Han är tillbaka

De ökande utlandsinsatserna ligger bakom behovet.

Försvaret har sedan 1983 en enda gemensam karriärväg för officerare. Men vid årsskiftet blev Försvarshögskolan fullfjädrat akademisk med en treårig utbildning. I takt med försvarets ökade utlandsinsatser uppstår då ett behov av mer praktiskt specialiserade befäl.

Regeringen gav på torsdagen Försvarsmakten uppdraget att börja reformera befälsordningen och föreslå hur en kategori som motsvarar de internationellt vedertagna underofficerarna kan införas. Försvaret kalla preliminärt gruppen för specialistbefäl.

– Vi får två tydliga karriärer, säger Johan Fölstad, chef för planering och utveckling vid personalstaben.

Den ena ska som tidigare producera chefer i staber, som kan sluta som generaler. Den nya ska ge chefer på lägre förbandsnivåer som ska vara mycket kunniga på vapensystem som artilleri eller stridsfordon. De ska främst ha graderna sergeant eller fanjunkare.

– Vi använder våra förband i mycket högre utsträckning än tidigare. Då måste vi bli duktigare. Det krävs lång erfarenhet för att vara gruppbefäl och ta ansvar för sju personer i Afghanistan, exempelvis, säger Fölstad.

Stor hänsyn ska tas till dagens knappt 10.000 yrkesofficerare, säger Fölstad, men tanken är att specialistbefälen på sikt ska omfatta cirka 60 procent av den gruppen, och officerskåren resterande 40 procent.

Reformarbetet ska inledas omedelbart, men den 15 april ska Försvarsmakten lämna underlag till regeringen för beslut om fortsättningen.

Fram till 1972 hade Sverige ett trebefälssystem med underbefäl, underofficerare och officerare. Därefter, tills enbefälssystemet infördes 1983, kallades grupperna regements-, kompani- och plutonsofficerare.