Hamn-vd vill ha mer privatisering

Men sedan dess har mycket hänt – inte minst hennes kamp för att privatisera hamnen.

Vid årsskiftet såldes Stockholms Hamnentreprenad med 34 anställda till byggjätten Peab.

Samtidigt bolagiserades hamnens stuveridel. Även här är siktet på att verksamheten ska konkurrensutsättas.

– Internationellt är det en trend att hamnar privatiseras. England har hunnit längst, och det har gjort att hamnarna där blivit intressanta objekt för privata investerare, säger Christel Wiman till Realtid.se.

Innebär det att också Stockholms hamn kan privatiseras fullt ut?

– Det är möjligt men är nog inte realistiskt. Här i Sverige vill vi ha kvar kontrollen över infrastrukturen. I England ligger hamnarna mer samlade än i Sverige och kan därför lättare konkurrensutsättas.

– Däremot är det fullt möjligt att hamnens verksamhet läggs ut på långa leasingkontrakt för att ha kontroll på infrastrukturen. Det finns annars en risk för att en privat terminalentreprenör inte tar samhällsansvaret.

Varför privatisera?

– Är det någon annan som kan göra jobbet effektivare än vi själva är det berättigat att privatisera. Och kan vi sälja till rätt pris är det fördel för båda parter. Målet är att underlätta för gods och passagerare.

Christel Wiman har jobbat som flygvärdinna och på hotell. Eldprovet var vd-posten på Sweden Hotels, där hon 1998 fick sparken efter bråk med hotellkedjans styrelseordförande efter meningsskiljaktigheter.

– Det var en av mina bästa lärdomar här i livet och gav mig förståelse för hur det är att tappa jobbet, säger hon.

Den insikten fick hon nytta av när hon utsågs till förhandlingsdirektör på Posten i samband med de stora nedskärningarna. Det var tusentals anställda som fick lämna sina jobb när det ena postkontoret efter det andra lades mer.

Efter två år lämnade hon slagfältet och började som vd på Stockholms Hamn år 2000. Hon visste ingenting om hamnar, trodde att det var en kajkant vid vattnet. Misstänksamheten mot henne var stor då hon inte kom från sjöfarten.

I dag är hon mitt uppe i en hamnverksamhet, där miljarder investeras i hamnutbyggnader. Rysslands, Polen och Baltikums rekordtillväxt bäddar för Östersjöns återkomst som ett av världens handelscentra, anser hon.

Och gods till och från Ryssland skeppas via Kapellskär.

– Kapellskär är en framgångssaga. Det är trängsel med fartyg som ska lasta och lossa. Nu ska vi bygga ut piren, säger hon.

Investeringar ska nu också göras i Nynäshamn och Stockholm. Bland annat ska containerterminalen flyttas från Frihamnen i Stockholm till Nynäshamn. Hamnbygget i Nynäshamn blir det största i Sverige i modern tid.

Kryssningsfartyg har blivit en allt vanligare syn i hamnen. Nästan 300.000 människor kommer till Stockholm med kryssningar i år.

– Det är dubbelt så mycket som när jag började mitt arbete i hamnen, säger Christel Wiman.

Just nu byggs det en ny kryssningsterminal för närmare 30 miljoner kronor i Frihamnen, som ska bli klar i april. Det planeras också för en kryssningsterminal i Stadsgården.

Från i sommar kommer det norskamerikanska rederiet Royal Caribbean ha Stockholm som hemmabas för veckokryssningar i Östersjön.

– Detta är första gången det görs ett försök med kortkryssningar med Stockholm som utgångshamn där ett internationellt kryssningsbolag är inblandat. Sankt Petersburg, Tallin och Riga är populära destinationer, säger Christel Wiman.

Förra året omsatte koncernen 640 miljoner kronor, med ett resultat på cirka 70 – 80 miljoner kronor. I resultatet ingår försäljningen av Stockholms Hamnentreprenad. Vid årsskiftet hade hamnen 219 anställda.

Men tillbaka till perioden då Christel Wiman var ny som vd på Stockholms hamn.

Har du hämtat dig efter den kommunala lyxresan till Barcelona, som slogs upp stort i tidningsrubrikerna?

–Haha, det var vi i styrelsen som reste dit. Det hade blivit lika dyrt om vi bokat ett konferensställe i Sverige.

Du fick också ärva problemet med oljedepån på Loudden. Hur går det med den?

– Den ska avvecklas. Men först måste regionens långsiktiga försörjning lösas och det kan bli så långt fram som 2020 och då är inte jag kvar här på företaget.

Hur länge du blir kvar då?

– (Skratt!) Jag har varit här i sju år. Och det finns säkert en gräns där bolaget förtjänar en förändring, säger Christel Wiman.