EU och globala aktörer skärper nu kraven på hur kapitalförvaltare och företag redovisar sina hållbarhetsinsatser för att motverka greenwashing.
Från greenwashing till miljarder: Så hittar investerare nästa klimattrend


Mest läst i kategorin
Bakgrunden är en växande insikt om att greenwashing, bristande riskhantering och passivitet inför klimathot kan kosta både investerare och samhälle miljardbelopp.
Samtidigt öppnar ny klimatanpassning för investeringar på upp till 9 000 miljarder dollar till 2050.
Hållbarhetsbranschen har länge kämpat med ett trovärdighetsproblem beskriver finansveteranen Kim Asger Olsen i Finanswatch. Mycket av ESG-vågen varit ett sätt att rädda pressade marginaler snarare än att driva verklig förändring.
Han menar att många fonder klassificerades som artikel 8 eller 9 under EU:s SFDR-reglering utan att innehålla faktiska hållbara investeringar. Resultatet blev ett marknadsföringsverktyg för greenwashing, inte ett styrmedel för kapital mot klimatförbättringar.
Nu kommer motreaktionerna
Nu kommer motreaktionen. EU arbetar med SFDR 2.0 som ska införa tre fondkategorier och bindande krav på att minst 80 procent av tillgångarna i en fond ska uppfylla hållbarhetsmål.
Frågan är dock om skärpningen leder till verklig transparens eller om den bara blir nästa livlina för kapitalförvaltare, säger Olsen. Han pekar på att artikel 6, som kräver att förvaltare redovisar klimatrelaterade risker, fortfarande är eftersatt.
Senaste nytt
ESMA:s offensiv mot greenwashing
Den europeiska finansmyndigheten ESMA presenterade i augusti nya riktlinjer för att stoppa vilseledande hållbarhetskommunikation.
Läs mer:
Nya uppdateringar av hållbarhetsinformationen. Finanswatch
Fondförvaltare vill ha tydligare klimatpolitik. Realtid
Fyra grundprinciper ska gälla för alla ESG-uttalanden: de ska vara korrekta, lättillgängliga, underbyggda och uppdaterade.
Särskild fokus ligger på ESG-märkningar och branschutmärkelser, där ESMA nu kräver tydliga förklaringar om vad de betyder, hur de uppnås och om de följs upp över tid.
Att selektivt lyfta fram gynnsamma data eller använda gamla utmärkelser utan kontext kan framöver leda till tillsynsåtgärder.
Hållbara investeringar för tusentals miljarder dollar
Med hållbara investeringar som väntas överstiga 50 biljoner dollar globalt i år, ökar trycket på att rensa bort greenwashing och bygga förtroende i marknaden.
Läs mer:
Så förvränger Trump klimatrapporterna. Dagens PS
För svenska investerare innebär det att ESG-produkter som inte kan bevisa sin klimatnytta riskerar att hamna i myndigheternas och marknadens skottglugg.
Samtidigt växer en annan marknad snabbt: Klimatanpassning har en miljardpotential. Enligt en studie från GIC och Bain & Company, publicerad av World Economic Forum, kan investeringsmöjligheterna i utvalda klimatanpassningar öka från dagens 2 000 miljarder dollar till 9 000 miljarder dollar.
Väderintelligens och hållbart byggmaterial
Bakgrunden är att fysiska klimatrisker som översvämningar, stormar och värmeböljor ökar i både frekvens och styrka. Analysen pekar på 21 specifika produkter och tjänster.
Allt från från väderintelligens till vindresistenta byggkomponenter, där efterfrågan väntas stiga kraftigt oavsett klimatscenario.
Ett exempel är väderintelligens, där dataanalys används för att optimera flygrutter eller bevattning inom jordbruket.
Den globala omsättningen för dessa lösningar kan växa sextonfaldigt till över 40 miljarder dollar till 2050.
Ett mer traditionellt område är förstärkta byggmaterial som skyddar mot stormar, där marknaden kan växa från 40 miljarder till över 650 miljarder dollar.
Myndigheter växlar upp klimatkraven
Utöver EU:s och ESMA:s åtgärder sker parallella initiativ globalt. ECB har aviserat att man från 2026 kommer justera värderingen av bankernas säkerheter baserat på klimatrisker, vilket innebär högre krav för koldioxidintensiva obligationer.
Syftet är att styra kapitalflöden mot mer klimatanpassade tillgångar och samtidigt skydda eurozonens finansiella stabilitet.
I USA har Kalifornien gått i bräschen med två nya lagar för klimatrapportering som gäller från 2026. De kräver att företag rapporterar utsläpp och klimatrisker med tredjepartsgranskning, vilket kan bli en mall för andra delstater.
Riskerna av att blunda för klimatpåverkan
Trots att regelverken skärps varnar Kim Asger Olsen för att de flesta förvaltare ännu inte på allvar beaktar naturrelaterade risker i sina portföljer.
Bränder, översvämningar och extremväder kan på kort tid radera miljardvärden, ofta efter att varningssignaler ignorerats. Han menar att branschen måste gå från narrativ till ansvar, där innehavens sårbarhet för klimat- och naturhändelser redovisas öppet innan kriserna slår till.
Investeringar och krav går in i en ny fas
Den samlade bilden är tydlig: Hållbarhetssektorn går in i en ny fas där regelverk och marknadskrav snabbt höjs för att undvika greenwashing.
För investerare innebär det både risk och möjlighet. Fonder och bolag som inte kan bevisa sin klimatnytta riskerar att tappa förtroende och kapital.
Samtidigt växer en miljardmarknad för klimatanpassning fram, där både ny teknik och beprövade lösningar kan ge stabil avkastning i en mer osäker värld.
Frågan är inte längre om klimatrisker ska integreras i investeringsstrategier, utan hur snabbt det kan göras för att både skydda och skapa värden.

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Realtid sedan juni 2024. Bevakar främst politik, världshändelser och makro.

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Realtid sedan juni 2024. Bevakar främst politik, världshändelser och makro.








