Finanskvartettens nya hårda krav på bankerna

Under tisdagen höll en kvartett bestående av de moderata ministrarna Anders Borg och Peter Norman, Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson och riksbankschefen Stefan Ingves ett varsitt anförande inför Finansutskottet och ett stort mediauppbåd.

Klicka här för att börja prenumerera på Realtid.se:s veckovisa nyhetsbrev Makro

De slår samtliga fast att kapitaltäckningskravet måste höjas och Anders Borg säger att han vill höja det nuvarande kapitaltäckningskravet med runt en procentenhet per år.

– Vi måste börja med det som är mest centralt, det är därför kapitaltäckningen står överst på åtgärdslistan. Det är den bredaste åtgärden för att skapa ett mer robust banksystem, anser Anders Borg.

Enligt finansmarknadsminister Peter Norman stärker åtgärder riktade mot bankerna såväl den realekonomiska som den finansiella stabiliteten. Däremot har åtgärder riktade mot hushållen, exempelvis minskade ränteavdrag, stämpelskatt eller uppskovsbegränsningar, begränsade effekter på den finansiella stabiliteten.

Med kapitaltäckning avses den minsta andel kapital som ett finansiellt institut måste hålla för att täcka risker i bankverksamheten. Syftet är att värna finansiell stabilitet så att inte skattebetalarna, till stor kostnad, tvingas rädda bankväsendet.

I dagsläget lyder de svenska bankerna under Basel II, ett regelverk rörande kapitaltäckning som under krisen har visat sig vara ofullständigt och delvis felaktigt utformat.

Baselkommittén har därför tagit fram nya regler för bankreglering, Basel III, som succesivt ska träda i kraft. Men det dröjer ett par år innan dessa regler börjar att införas och ytterligare ett flertal år innan de är fullt implementerade.

Finanskvartetten anser att nuvarande gynsamma ekonomiska läge i Sverige gör att de svenska bankerna kan ställas inför hårdare kapitaltäckningskrav tidigare än många av sina europeiska konkurrenter.

– Samtidigt som andra länder letar sätt att lätta på kommande krav, exempelvis Italien, skärper vi kraven. Vi talar också om en framtung implementering, säger Anders Borg.

Nuvarande kapitaltäckningsregler, Basel II, bygger till stor del på riskvägning. Riksbankschefen Stefan Ingves exemplifierar med ett lån på två miljoner som multiplicieras med sex procents riskvikt samt åtta procents kapitaltäckningskrav. Det ger en kapitaltäckning på 9.600 kronor eller 3.360 kronor i aktiekapital.

– Det känns lågt, säger riksbankschefen och påtalar att vi faktiskt har bland de lägsta riskvikterna i Europa.

Ett skäl till dagens riskvikter bygger på faktiska data om historiska förluster på bolån som inte ens under 90-talskrisen var särskilt höga.

– Man kan inte låta bli att undra om det är rimligt att Sverige har bland Europas lägsta riskvikter samtidigt som våra hushåll tillhör de högst skuldsatta i Europa, säger Stefan Ingves.

Han konstaterar att de riskvikter som finns i dag för bolån kanske kan vara ”korrekta” från bankens företagsekonomiska perspektiv, men möjligen för låga i ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv.

Martin Andersson (FI) säger att bolån sällan utgör en risk för de finansiella instituten. Inte ens på Irland har bankerna drabbats av större kreditsmällar på grund av bolån. Av större risk är företag som spekulerar i fastigheter.

Finansinspektionens generaldirektör vill ställa krav på bankerna att hålla drygt 15 procent i eget kapital, vilket de i dagsläget gör. Den största delen av det egna kapitalet bör också vara riktigt kapital.

Även Anders Borg vill se skärpta krav för vad han kallar ”stamkapital”. Peter Norman kallar det istället ”kärnkapital” och säger att Sverige därmed inte tar ”hybridvägen” (hybridlån är ett mellanting mellan en företagsobligation och en aktie och har således lägre prioritet än en vanlig obligation vid en konkurs).

Bankföreningen svarar att de svenska bankerna har en mycket god kapitalsituation och att det inte finns någon anledning att rusa iväg med egna regleringar. Detta skulle skapa konkurrensnackdelar både för bankerna och för Sverige som nation.

Anders Borg anser däremot att ett högre kapitaltäckningskrav ökar de svenska bankernas tillgång till internationellt kapital. I syfte att stärka sitt egna kapital bör bankerna också dela ut mindre kapital till aktieägarna, säger Anders Borg.

Peter Norman förklarar att mindre skakig kursutveckling för bankaktier bör innebära sänkta avkastningskrav och att aktieägarnas krav på utdelningar sänks.

Anders Borg påpekar att det inte går att ha snabbväxande banker, nationellt och internationellt, som primär målsättning.

Han pekar på att Sveriges ekonomi befann sig i ett mycket allvarligt läge under krisen. Med stor sannolikhet hade det slutat i förskräckelse om inte europeiska rådet beslutat om hjälp till Lettland utan motsvarande beslut från IMF.

– Det talas om att de svenska bankerna lärde sig en läxa på 90-talet. Men de verkade i så fall ha haft väldigt stor lust att upprepa de fel som på 90-talet begicks i Sverige i Baltikum på 2000-talet, säger Anders Borg.

Peter Norman konstaterar att de svenska bankerna var allt annat än rationella på 90-talet. I praktiken fick vi också se nya bankfallissemang för ett par år sedan. Och inte heller expansionen i Baltikum var rationell från bankernas sida.

Finansministern anser att ett ökat stamaktiekapital minskar risken för en utveckling liknande den som sågs i Baltikum. Det minskar också risken för fastighetsspekulation.

Anders Borg poängterar dock att det återstår mycket arbete och att det kommer att krävas mycket hjälp från Riksbanken och Finansinspektionen. Dessutom ska bankerna också få ge input, innan det blir aktuellt att implementera ett beslut.