Stanna kvar och riskera beslag, eller sälja med minst 60 procents rabatt och sedan betala 35 procent i exitskatt. För hundratals västerländska bolag i Ryssland har valet krympt till två dåliga alternativ.
Fast i Ryssland – västbolagen förlorar vad de än gör
När Rysslands invasion av Ukraina blev fullskalig 2022 valde många västbolag att lämna landet. Men långt ifrån alla. I juli fanns fortfarande drygt 2 300 internationella företag kvar i Ryssland, enligt Kyiv School of Economics (KSE). Bland dem finns PepsiCo, Mondelez och Procter & Gamble, liksom storbankerna Raiffeisen och UniCredit.
Missa inte: Trumps svärson i samtal om Nord Stream och ryska tillgångar. Realtid
Nu sitter många av dem fast, skriver Bloomberg i en granskning.
”Västerländska ägare oroar sig för att tillgångarna i Ryssland ska tas ifrån dem i framtiden, men i praktiken har de ofta redan tagits”, säger Björn Paulsen, partner på den tyska advokatbyrån Noerr som leder byråns Rysslandsenhet, till Bloomberg.
Danska Rockwool förlorade allt
Danska isoleringsjätten Rockwool är ett av de tydligaste exemplen. Bolaget valde att stanna efter invasionen men skar av det ryska dotterbolaget från koncernen. I januari tog ryska staten över de fyra fabrikerna genom ett presidentdekret, och förvaltningen lämnades till samma bolag som i juli även tog över tre ryska bolag ägda av nederländska Akzo Nobel.
Rockwool skriver av hela nettovärdet på den ryska verksamheten, 469 miljoner euro, uppger Interfax. Dotterbolaget omsatte 261 miljoner euro under 2025, med ett rörelseresultat på 78 miljoner euro.
Läs även: Ryssland slussade 6,9 miljarder dollar – toppen på ett isberg. Dagens PS
I augusti blev det värre. Då stämdes Rockwool av sitt eget ryska dotterbolag på 8,6 miljarder rubel.
Enligt den oberoende ryska nyhetssajten iStories har det statligt förvaltade dotterbolaget därefter skänkt 600 miljoner rubel till krigsinsatsen och planerar att återuppta samarbetet med den ryska försvarsindustrin.
Vd Jes Munk Hansen säger till Bloomberg att bolaget aldrig ens fått ett officiellt brev om övertagandet. Han tror att Rockwool hamnade i myndigheternas blickfång för att bolaget sedan krigsutbrottet tagit ut 400 miljoner danska kronor ur Ryssland, samtidigt som det skänkt 500 miljoner kronor till återuppbyggnad i Ukraina.
”Jag tror att vi gjorde rätt, både etiskt och operativt”, säger han.
Nestlé och Metro nästa på tur
Rockwool är inte ensamt. Den 17 september placerades Nestlés och Auchans ryska verksamheter under tillfällig förvaltning av ett bolag kallat L.E.V. Management, som registrerades i Moskva så sent som i oktober 2024, enligt Meduza. Kort därefter gick även tyska Metros ryska verksamhet samma väg.
Missa inte: Putins besked: UniCredit lämnar Ryssland – kostar miljarder. Realtid
Den som i stället försöker sälja möter en snårig byråkrati. Sedan slutet av 2024 måste säljare från ”ovänliga länder” ge minst 60 procents rabatt på ett värde som sätts av en rysk värderare från en godkänd lista. Därtill kommer exitskatten på 35 procent.
Enligt Paulsen har regeringskommissionen i vissa fall krävt 80 procents rabatt. Den genomsnittliga rabatten sedan 2025 kan ligga på 65–70 procent.
Amerikanska IPG Photonics sålde sin ryska verksamhet 2024 för 51,1 miljoner dollar, mindre än de 74 miljoner dollar som fanns i dotterbolagets kassa. Förlusten på affären blev 197,7 miljoner dollar.
En handfull köpare
Köpare är också svåra att hitta. De måste godkännas av Kreml men får inte vara sanktionerade i säljarens hemland. Enligt Gagik Apkarian, grundare av Tetrad Capital Partners som ledde grekiska kylskåpstillverkaren Frigoglass utträde, finns bara ett halvdussin realistiska köpare.
Även när affären är klar kan pengarna fastna. Sedan 2025 tycks kommissionen som standard styra försäljningslikvider till så kallade typ C-konton, som utländska ägare i praktiken inte kommer åt. Pengar på sådana konton bör värderas till noll, säger Apkarian till Bloomberg.
Frigoglass lyckades undvika det, men utträdet tog ett år och blev klart först i maj.
Allt färre lämnar frivilligt
Utflödet har bromsat in kraftigt. Enligt KSE lämnade drygt 190 bolag Ryssland 2023 och 80 i fjol. Under första halvåret 2026 registrerades bara 18 utträden, varav åtta frivilliga försäljningar. Resten var likvidationer och beslag.
Dörren tillbaka stängs också. I augusti skrev Vladimir Putin under en lag som låter domstolar stoppa bolag som lämnat landet från att köpa tillbaka sina tillgångar, något som ryska konkurrenter länge lobbat för, enligt Dagens PS.
