EU:s skuldplan splittrar medlemsländer – alla får vara med och betala

Historisk kompromiss kan bli permanent

Fram till pandemin var gemensam upplåning en röd linje för de mer sparsamma länderna. Det var först under covid-19-krisen som man gav Bryssel rätt att emittera EU-obligationer, då med uttrycklig garanti att det bara skulle ske en gång.

Nu ser kommissionen lånemodellen som ett sätt att minska beroendet av ”motvilliga” nettobetalare, beskriver Nils Redeker vid tankesmedjan Jacques Delors Centre i Politico. Det också ger Bryssel möjlighet att styra nationella budgetar mot EU-prioriterade områden .

Stora motsättningar mellan länderna

För länder med höga skulder, som Italien och Frankrike, är EU-lån attraktiva eftersom de kan ge lägre räntor än nationell upplåning.

Läs mer:
Stora underskott i fler ledande EU-länder. Realtid

De skuldnegativa länderna varnar dock för att gemensamt ansvar för skulder innebär att skattebetalare i andra länder får stå för notan om någon skulle ställa in betalningarna.

”Det finns ännu mer skepsis i Tyskland mot att använda EU-strukturerad skuld för att finansiera nationella utgifter”, sade Redeker och betonade att det är svårt för tyskar att acceptera .

En anonym EU-diplomat uttryckte det krasst: ”Lån skjuter bara upp problemet till framtiden, de löser det inte.”

Kommissionens linje är att riskerna är överdrivna. En högt uppsatt tjänsteman påpekade att inget medlemsland någonsin har misslyckats med att återbetala ett EU-lån .

Ukraina, den enda givna bidragsmottagare

Av rena bidrag, det vill säga ”gratispengar”, ska endast finansiering till Ukraina tillåtas. Paketet på 100 miljarder euro väntas bestå av både lån och bidrag, men fördelningen är ännu inte beslutad.

Investerare behandlar redan i dag EU:s gemensamma skulder som obligationer från internationella institutioner som Världsbanken eller Europeiska investeringsbanken.

Lockar stora investerare

Enligt kreditvärderingsinstitutet Scope Ratings har EU:s AAA-klassade obligationer lockat stora investerare som pensionsfonder och centralbanker som vill minska sitt dollarberoende.

”Det säger mycket om styrkan i EU:s finansiella ramverk”, sade Alvise Lennkh-Yunus, vd på Scope Ratings .

Den socialdemokratiske EU-parlamentarikern Victor Negrescu varnar samtidigt för att USA kan se EU:s ökade upplåning som en utmaning för dollarns dominans.

En större och mer likvid marknad?

För att EU-obligationer ska kunna mäta sig med statsobligationer krävs en mer regelbunden och omfattande emission, enligt ekonomen Olivier Blanchard.

”Om du är en stor fond lockas du inte av att hålla något som försvinner med tiden”, konstaterade han .

Även om Sverige inte är en av de största nettobetalarna så påverkas vi direkt av vilken budgetmodell EU väljer.

Missa inte:
EUs miljard budget sätter hela unionen på prov. Realtid

En större gemensam upplåning kan pressa ned EU:s totala finansieringskostnader, men innebär också att svenska skattebetalare får bära en del av risken om andra länder missköter sina finanser.

Mer än en budgetfråga

Kommissionens förslag är mer än en budgetfråga et är ett test av EU:s politiska sammanhållning och en indikator på hur långt medlemsländerna är beredda att gå mot en gemensam finanspolitik.

Striden mellan lånepositiva sydländer och försiktiga nordeuropéer är långt ifrån avgjord, och förhandlingarna lär bli en av unionens mest laddade frågor de kommande åren.

Läs mer:
Dyrare mat i Sverige på grund av EUs nya budget. Dagens PS