EU:s domstol passar om fildelning

Den svenska regeringen lutar åt lagstiftning som ger skiv- och filmbolag rätt att begära ut användaruppgifter av bredbandsleverantörer i jakten på fildelare. EU:s domstol passade i dag i den infekterade frågan.

Tvisten i EU:s domstol gäller ett spanskt fall där en upphovsrättsorganisation har stämt en internetoperatör för att få ut personuppgifter om misstänkta fildelare.

Kärnfrågan är vilken EU-rätt som ska få företräde: Direktivet om integritet och elektronisk kommunikation eller det nya civilrättsliga sanktionsdirektivet som kommit till för att skydda upphovsrätten.

Domstolens slutsats är att det är upp till medlemsländerna att bestämma. Inget av de båda direktiven utgör något hinder för att lämna ut så kallade ip-adresser och andra personuppgifter, men å andra sidan innebär de heller ingen skyldighet.

Domstolen påpekar att det är upp till medlemsländerna att tolka direktiven så att det uppstår en balans mellan den personliga integriteten och skyddet av upphovsmännens egendom.

I Sverige pekar det mesta på att det blir en lag som innebär att till exempel en upphovsrättsorganisation som jagar fildelare under vissa omständigheter får rätt att begära ut användaruppgifter av bredsbandsleverantörerna.

– Men jag kan i dag inte berätta hur en sådan proposition ska se ut. Dels arbetar vi med remissvaren, dels med utformningen av reglerna och sedan måste vi också diskutera frågan i regeringen. Det finns ju många uppfattningar i den här frågan, säger justitieminister Beatrice Ask.

Statsminister Fredrik Reinfeldt är mycket väl medveten om vad han sade i valrörelsen om fildelningen. Det handlar inte om att ”jaga en hel generation”.

– Utgångspunkten är att behålla balansen, att både bejaka teknik och att många i dag finner det naturligt att söka musik och film på nätet, men samtidigt garantera upphovsrätten, att de som skapar detta ska kunna leva på det, sade han till journalister på tisdagen.

Frågan är då vad innebörden i uttalandet före valet att man inte ska jaga en hel generation innebär.

– Att bejaka att det här är något naturligt. Det handlar inte om att jaga ned en hel generation av unga användare, däremot kan det vara frågan om att finna metoder att komma åt de som illegalt, närmast i industriellt format, ägnar sig åt fildelning på ett sätt som omöjliggör för kulturskapare att leva på det de skapar, sade Reinfeldt.

– Men vi har kvar att formulera vår proposition. Vi tycker att vi har stöd för vårt balanserade tänkande i det som nu också EG-domstolen säger.

Ska enskilda få fortsätta ladda ned illegalt i liten skala?

– Det är det vi ska försöka fånga med vår lagstiftning, att bejaka ett modernt sätt att använda teknik, där säkert den möjligheten kommer att finnas för enskilda, men ändå försöka vinna en respekt och lägga grund för att man ska kunna upphovsrättsligt leva på det man skapar och framför allt rikta in oss på de delar av närmast industriell, illegal fildelning i stort format, sade Reinfeldt.

Både fildelningens vänner och företrädare för upphovsrättsorganisationerna välkomnade tisdagens dom. Antipiratbyrån driver liknande krav som den spanska organisationen.

– Vår tidiga reaktion efter att ha sett domen är att vi uppfattar att det inte finns några hinder för de svenska lagstiftarna att öppna för den här möjligheten att få fram identiteten på fildelare. Det blir i så fall ett mjukare instrument än att som i dag tvingas gå till polis och åklagare, säger Sara Lindbäck, jurist hos Antipiratbyrån.

”Efter det här utslaget i domstolen är det enda rimliga att regeringen drar tillbaka förslaget till fildelningslag. Följden blir rimligen att Antipiratbyrån också fortsättningsvis måste polisanmäla misstänkta intrång i upphovsrätten”, skriver Piratpartiets partiledare Rick Falkvinge i ett pressmeddelande.