För tio år sedan fick flera sydeuropeiska länder stå i skamvrån och stöttas ekonomiskt av EU-medlemmar längre norrut. Nu är situationen den helt omvända.
Europa är upp och ned – norr blir omsprunget av syd
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 04 nov. 2025Publicerad: 04 nov. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Europa upplever just nu ett ekonomiskt skifte som få hade förutspått för tio år sedan. Då var det länder i Sydeuropa som betraktades som krisdrabbade.
Portugal, Spanien, Grekland och Italien har dock vänt helt – och visar starkare tillväxt och sundare statsfinanser.
Istället är det de traditionellt stabila ekonomierna längre norrut som uppvisar tecken på kris, skriver Wall Street Journal.
Tvingades till åtgärder
Spaniens ekonomi växte med 3,5 procent i fjol, en av de högsta tillväxttakter i den utvecklade världen.
Samtidigt noterade Grekland en tillväxt på drygt två procent. Flera sydeuropeiska länder har nu i stort sett en budget i balans – en tydlig kontrast till utvecklingen i norr.
Förklaringen ligger delvis i de smärtsamma reformer som följde på skuldkrisen på 2010-talet.
Åtstramningspaketen tvingade fram strukturreformer som höjd pensionsålder, effektivare förvaltning och liberalisering av arbetsmarknaden.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Har blivit europeiska hubbar
Dessa förändringar har på sikt stärkt konkurrenskraften och ökat produktiviteten.
Turismen har gett en kraftig skjuts till ekonomierna i södra Europa, men nya sektorer växer också fram.
Städer som Milano, Lissabon och Sevilla har etablerat sig som regionala nav för teknik, finans och startups.
Längre norrut, hos Frankrike, Storbritannien och Tyskland, har den traditionella tillväxtmodellen – byggd på export, industri och billig energi – tappat fart.
Fungerar inte längre
Frankrike har fastnat i en politisk och finansiell kris som har lett till flera premiärministerkriser. Även budgetunderskottet väcker stor oro på sina håll.
Storbritannien förbereder skattehöjningar för att undvika marknadsoro och Tyskland bryter mot sina egna finanspolitiska regler i takt med massiva satsningar på försvar och infrastruktur.
ANNONS
Ökad konkurrens från Kina, amerikanska handelshinder och bortfallet av rysk gas har pressat industrin i alla dessa länder.
Politiska svårigheter står i vägen
Samtidigt har stora offentliga utgifter under pandemin och energikrisen lämnat efter sig svällande statsskulder.
Många regeringar försöker nu återställa budgetbalansen, men politisk splittring och socialt motstånd bromsar reformviljan.
Analytiker varnar för att långvarig stagnation i Europas största ekonomier kan undergräva unionens stabilitet och minska handlingsutrymmet vid framtida kriser.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS