Efter tre fällda regeringar – nu kapitulerar Macron

Näringslivet rasar mot skattehöjningar

Näringslivets reaktion på den nya kursen har inte låtit vänta på sig.

”Totalt förräderi”, konstaterar en chef på ett CAC40-företag för Financial Times.

Frustrationen sträcker sig längre än till bara pensionsreformen. Även den tillfälliga extraskatten på storföretag förlängs – om än i halverad form.

Frankrike brottas nämligen med ett underskott på 5,4 procent av BNP, samtidigt som tillväxten väntas bromsa till bara 0,6 procent 2025.

Franska centralbankschefen François Villeroy de Galhau varnar i New York Times för att landet gått från att vara Europas lokomotiv till att förpassas till ”sista vagnen”.

Pensionsreformen kostar 1,8 miljarder euro

Den uppskjutna pensionformen kommer enligt regeringens egna beräkningar att kosta 400 miljoner euro nästa år och 1,8 miljarder 2027, skriver Bloomberg.

Runt 3,5 miljoner fransmän kommer direkt gynnas av att pensionsåldern fortsätter landa på 62 år och 9 månader, istället för att gradvis höjas till 64 år.

Men den verkliga kostnaden kan dock bli betydligt högre. ING Think beräknar att när man räknar in minskad arbetsmarknadsdeltagande stiger notan till 3 miljarder euro.

”Parlementet får sista ordet”

Lecornu har lovat att kostnaderna ska kompenseras med andra besparingar, men exakt hur förblir oklart.

Samtidigt har premiärministern gett upp regeringens starkaste verktyg – artikel 49.3 som tillåter att lagar drivs igenom utan parlamentsomröstning.

”Parlamentet kommer få sista ordet. Det låter som sunt förnuft, men det är nästan en revolution”, meddelar Lecornu enligt Bloomberg.

Oppositionen kräver mer

För socialistledaren Olivier Faure är pensionsstoppet ”bara en första seger”. Han vill se reformen permanent avskaffad efter presidentvalet 2027 och planerar att pressa regeringen ytterligare.

Han har även hotat med att fördubbla företagsskatten genom parlamentsändringar.

Företagsledare som Alexandre Saubot från France Industrie varnar för ökad osäkerhet när regeringen överlämnar makten till ett splittrat parlament.

”Det finns en risk att det kan bli ännu mer”, uppger han för Financial Times.

Tre regeringar har fallit sedan 2024

Lecornu är den tredje premiärministern som tvingas navigera samma omöjliga ekvation sedan parlamentsvalet sommaren 2024.

François Bayrou tvingades avgå förra månaden efter att ha förlorat en förtroendeomröstning om sina budgetnedskärningar. Före honom föll Michel Barnier i december av samma anledning.

Alla tre har stångats med samma problem: att få igenom en budget genom ett splittrat parlament när budgeten kräver impopulära utgiftsnedskärningar och skattehöjningar för att tygla euroområdets största underskott.

Marknadernas tillfälliga lättnad

Efter Lecornus eftergifter har finansmarknaderna reagerat positivt på den tillfälliga stabiliseringen. Ränteskillnaden mellan franska och tyska statsobligationer har minskat till 78 punkter, skriver Bloomberg.

CAC40-indexet har också stigit, delvis drivet av starka resultat från lyxjätten LVMH.

Analytiker varnar dock för lugnet före stormen.

”Just nu är det viktigare att ha en regering och en budget, men det kanske inte är samma sak när kreditvärderingsinstituten ger sin bedömning”, framhåller Karen Georges på Ecofi Investissements.

Moody’s ska uppdatera sin bedömning den 24 oktober, följt av S&P den 28 november. Bara dagar efter att Lecornu först tillträdde i september sänkte Fitch landets kreditbetyg från AA- till A+ – till samma nivå som Belgien.

Macrons politiska arv i spillror

Macron ser nu sin ekonomiska agenda demonteras steg för steg.

Frankrike, som under hans första år som president blev Europas största mottagare av utländska investeringar, riskerar nu att tappa sin attraktionskraft när investerare pausar i väntan på politisk klarhet, skriver New York Times.

Om parlamentet misslyckas med att anta en budget före årsskiftet står Frankrike enligt ING Think inför tre alternativ: tvinga igenom budgeten med artikel 49.3 (vilket Lecornu lovat att inte göra), implementera den genom förordning eller förlänga 2025 års budget – precis som förra året.

Varje alternativ innebär fortsatt politisk turbulens i ett land där högerpopulisten Jordan Bardella redan kräver nyval.