Diamyd behöver mer pengar

Studierna avser Diamyds läkemedel mot diabetes, och kostar 200 miljoner kronor att genomföra. Problemet är att Diamyd bara har 50 miljoner kronor i kassan.

– Vi ser inte finansieringen som ett problem, säger Diamyds ordförande och storägare Anders Essen-Möller och anger att Diamyd komma ganska långt med de befintliga pengarna i bolagets kassa.

Anders Essen-Möller bekräftar att Diamyd ligger i förhandling med ett annat läkemedelsbolag som är redo att betala Diamyd för att få ensamrätt på försäljningen av läkemedlet inom ett eller flera geografiskt områden. Diamyd kan då få både en engångssumma vid ingången av avtalet och en andel av framtida försäljning.

Dessutom har amerikanska myndigheten National Institutes of Health erbjudit sig att bekosta separata studier av Diamyds läkemedel, så Diamyd kan även få tillgång till forskningsresultat därifrån.

Diamyd förde förra året långtgående samtal om ett samarbete om diabetesmedlet med ett annat läkemedelsföretag, men accepterade inte det bud som erbjöds.

– I efterhand är vi bara glada för det, eftersom två andra liknande avtal slöts i branschen i november till mycket bättre villkor än vi diskuterade, säger Essen-Möller och menar att Diamyd därmed i dagsläget därför skulle kunna ha chans att få bättre villkor än de avbrutna diskussionerna.

Det är heller inte uteslutet att Diamyd kommer att be de befintliga aktieägarna om pengar i en nyemission.

Förberedelser inför studierna pågår redan för fullt.

– Vi kommer snart att påbörja studierna. Jag hoppas att det sker före sommaren, säger Essen-Möller. 600 patienter kommer att delta varav 300 i USA och 300 i Europa. 50 sjukhus i USA kommer att delta och 50 sjukhus i Europa.

För att underlätta ett framtida godkännande av diabetespreparatet anser Essen-Möller att det är nödvändigt med två olika studier, en i USA och en i Europa, så att man kan jämföra resultaten och se att de håller båda två.

Resultat från studierna väntas komma hösten 2010, då Diamyd även avser skicka in ansökan till myndigheterna om att få läkemedlet godkänt. Essen-Möller ser en potential för läkemedlet att komma upp i en årlig försäljning på 3-6 miljarder kronor inom två, tre år efter lanseringen.

Ett scenario är att årsförsäljningen kommer upp i 4-5 miljarder kronor och Diamyd får en vinst på 80 procent det.

– Det är absolut en realistisk vinstmarginal. Läkemedlet ges i så små doser, säger Essen-Möller som bedömer att det är minst 50 procents sannolikhet att läkemedlet kommer att lyckas och komma upp i sådana försäljningsnivåer.

– Men det finns analytiker som talar om att sannolikheten är 60, 70, 80 procent för att lyckas, säger Essen-Möller men manar till att man som försiktig investerare kan räkna med 50 procent.

– Diamyd-aktien är en riskplacering, även om det inte är som förr. Från början hade projektet 10 procents chans att lyckas. Nu bedömer många att det är 70 procents chans, säger han.

En besvikelse för Diamyd var att bolaget i en tidigare studie avbröt mätningen av om läkemedlet funkade mot diabetes, och fokuserade på att kontrollera om läkemedlet var ”säkert” för patienterna och inte gav biverkningar.

– Men det berodde på schabbel hos apoteket i Malmö, så vi vågar inte lita på resultaten från den undersökningen, säger Essen-Möller och understryker att det inte innebär att något negativt har hänt.

– Det handlade inte om att läkemedlet inte fungerar, utan bara om att vi inte litade på resultaten. Men vi är glada ändå för vi fick i alla fall resultat om att vårt läkemedel är säkert, säger han.

Diamyds läkemedel är avsett att motverka insulinrelaterad diabetes och har visat sig fungera enligt tidigare forskningsresultat från professor Jonny Ludvigsson i Linköping. Diamyd har fokuserat på att behandla nyinsjuknade som haft sjukdomen i kort tid, då bolagets läkemedel visat sig ha bäst effekt. Alla har en viss sockerkoncentration i kroppen och bukspottskörteln producerar insulin som gör att sockerhalten inte blir för hög.

En typ av diabetes innebär att de insulinproducerande cellerna förstörs och producerar mindre och mindre mängd insulin. Har man bara 20 procents insulinceller kvar räcker det inte. Då stiger sockerhalten och barn som råkar ut för detta första gången måste åka till sjukhuset i ambulans för att få insulinspruta. Därefter fortsätter de kvarvarande insulincellerna att förstöras.

– Men vårt läkemedel gör att den processen stoppas, säger Essen-Möller, och anger att Diamyd även tittar på att använda sitt läkemedel i ännu tidigare fas innan insulincellerna förstörts vilket öppnar för ännu större användningsområde.

USA har cirka 300 miljoner invånare, varav en miljon har den typ av diabetes Diamyd arbetar med, ”typ 1-diabetes”. Varje år tillkommer 35.000 nya patienter. Siffrorna ser likadana ut i Europa.

– Det är inte så många som får typ 1-diabetes, men det är en dyr medicin, säger Essen-Möller och anger som exempel att många nya, moderna läkemedel kostar 100.000 kronor för en behandling som utgörs av några injektioner. Det finns sådana läkemedel mot sjukdomar som reumatism och ms, och det är mycket möjligt att behandlingen med Diamyds läkemedel får samma upplägg.

Utlösande för sjukdomen är delvis genetiskt men i kombination med någon annan ”trigger” såsom en virusinfektion.

– Har man två enäggstvillingar och den ena får typ 1-diabetes, är sannolikheten 50 procent att den andra tvillingen får sjukdomen. Därför ligger inte sjukdomen bara i generna. Det krävs något mer, men vad vet vi inte exakt. Det handlar om någon typ av stress såsom en infektion, säger Essen-Möller.

Med gällande aktiekurs i Diamyd kring 86 kronor är bolaget värt knappt 900 miljoner kronor på börsen. Med en årsvinst på 80 procent av en årsförsäljning på 4-5 miljarder kronor inom 2-3 år efter år 2010, kan Diamyds årsvinst bli 2-2,5 miljarder kronor efter skatt från år 2012-2013. Det är alltså flera gånger hela bolagets värde på börsen idag.

Med ett samarbetsavtal med ett annat läkemedelsföretag kommer dock Diamyd tvingas avstå en del av försäljningen.

Essen-Möller äger 8 procent av aktierna i Diamyd, men kontrollerar över 30 procent av aktiernas röstetal.

Däremot är privatpersonen Bertil Lindqvist största ägaren med 38 procent av aktierna. Han bor i Stockholm, men är mycket svår att få tag på.

– Det är klart att jag vet var Bertil bor och så vidare. Jag undviker emellertid att lämna ut hans adress då jag vet att han inte vill bli intervjuad, säger Essen-Möller.

Lindqvist äger även aktier i PA Resources för 650 miljoner kronor.

Ian Hammar

redaktionen@realtid.se