Björn Runge, som tvingades lämna filmprojektet Simon och Ekarna, talar nu för första gången ut om bråket.
"De har agerat oförlåtligt och omoraliskt"


– Filminstitutet har agerat oförlåtligt och omoraliskt, säger Björn Runge.
Björn Runge har valt att svara på Realtid.se:s frågor via mejl.
Varför lämnade du regijobbet för Simon och Ekarna i april i år?
”Mitt förarbete under ett års tid hade fungerat mycket väl och byggde på ett förtroende mellan mig och de inblandade. Min regi-metod går ut på att inte ta viktiga kreativa beslut för tidigt i processen. Men ju närmare vi kom produktionsbeslutet desto mer ville min huvudproducent Christer Nilsson och mina sju samproducenter kontrollera mig och min metod. Vilket ledde till en smärtsam skilsmässa då jag inte kunde motsvara mina egna förväntningar eller skådespelarnas och inte minst det ansvar jag kände mot Marianne Fredrikssons berättelse.”
Hur ser du på Lisa Ohlins agerande?
”Lisa Ohlin var för mig den opartiska konsulenten från Svenska Filminstitutet som stödde projektet ”Simon och ekarna”. Hon var för mig en viktig person just på grund av att hon hade unik inblick i vårt arbete med filmen men också för att hon i mina ögon var neutral och en oförvitlig person i den skilsmässa som sedan följde i början och mitten av april – 09.
Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Teknik, Media och Telekom som skickas ut varje tisdag.
Hon var den jag delgav mina innersta farhågor kring arbetet med producenterna för. Hon var den jag sände alla mina mail i kopia till för att hon var ett neutralt vittne. Hon var den som deltog i den officiella skilsmässa som jag och mina producenter genomgick hos Svenska Filminstitutet.
Nu i efterhand så vet jag detta med säkerhet: den 26:e maj entledigades Lisa Ohlin från sin konsulenttjänst hos SFI. Men det ingen vet med säkerhet är när fick hon förfrågan om att ta över mitt uppdrag att regissera ”Simon och ekarna”.
Bara min misstanke om att detta kan ha skett redan i början av april gör ju att jag upplever skilsmässan från mina producenter såsom väldigt grumlig. Jag hade tre huvudkrav på mina samproducenter för att fortsätta mitt uppdrag och alla dessa krav handlade om att skapa integritet för mitt arbete och för att inte låsa viktiga kreativa beslut för tidigt. Alla dessa krav fick jag nej på. Nu vet jag att flera av dessa krav har modifierats inför den nya regissören. Bland annat låsningen av manuset. En ny manusversion har tagits fram efter mina krav som ställdes i slutet av mars. men som jag då fick nej på. Men till Lisa Ohlin har detta manus förändrats. Och bara känslan för mig att Lisa Ohlin kan redan i slutskedet av förhandlingarna som senare kollapsade mellan mig och Producenterna varit tillfrågad att ta över efter mig , skapar ju en väldigt olustig situation. Jag som filmare måste veta att SFI alltid är en oförvitlig part i ett annars mycket komplext samarbete mellan olika finansiärer. jag upplever det som om medlaren i min skilsmässa blivit tillsammans med den ena parten. Och detta är oförlåtligt !
Vem har ansvaret för detta på Svenska Filminstitutet?
”Den person som sa ”ja” när Christer Nilsson/Götafilm frågade om förfaringssättet med att ta över Lisa från konsulenttjänsten till regiuppdraget var görligt! Vem denna person är vet SFI själva och jag vill inte spekulera om detta. Det kan också vara så att denna person som gav Christer grönt ljus är den person som kommer ta över tillfälligt som konsulent innan Lisa Ohlins efterträdare är på plats. Och då ställs ju den här situationen i ett mycket obehagligt ljus. Detta är en principfråga av högsta dignitet.
Bör filmkonsulenterna ha karantänsregler för att undvika liknande problem?
”Absolut karantänsregler för SFI:s filmkonsulenter, de fasas ut under 6-12 månader. Men framförallt så upplever jag att denna omoral är djupt rotad i den svenska filmbranschen. Nu har det här kommit upp i ljuset. Men hur ofta har inte sådant här förekommit ? Det handlar också om en diskussion om vilket Filminstitut vi vill ha !?





