När osäkerheten ökar vill unga gå till ett bankkontor – inte prata med en chatbot. Det visar en undersökning från Sparbankernas Riksförbund om finansiell krisberedskap.
Unga vill ha ett bankkontor när krisen slår till
I början av sommaren träffar Realtid Björn Elfstrand, vd för Sparbankernas Riksförbund, för ett samtal om en ny undersökning om svenskarnas finansiella krisberedskap.
Det som sticker ut mest är att den generation som vuxit upp med appar och digitala banktjänster också är den som tydligast efterfrågar möjligheten att träffa en banktjänsteman vid en större kris.
Ett förändrat säkerhetsläge
Enligt Björn Elfstrand har det försämrade säkerhetsläget gjort krisberedskap till en allt mer aktuell fråga – både för myndigheter och privatpersoner.
Medan mycket av diskussionen har handlat om att ha vatten, mat och kontanter hemma har Sparbankernas Riksförbund velat undersöka hur människor ser på sin finansiella beredskap och behovet av fysiska bankkontor.
”Om det händer något allvarligt kan infrastrukturen påverkas. Kortbetalningar kanske inte fungerar och andra system kan störas”, säger Elfstrand.
Läs också: Därför är krisberedskapen sämre i städer på landsbygden. Dagens PS
Trygghet viktigare än teknik
Att unga efterfrågar ett bankkontor överraskar vid första anblicken. Men enligt Elfstrand handlar det inte om att de vill sköta vardagliga bankärenden på plats.
Behovet uppstår först när osäkerheten blir stor.
”Man vill höra någon säga att pengarna finns kvar och att man kan vara lugn. Det räcker inte att läsa det på en hemsida”, säger Elfstrand.
Han menar att yngre kunder ofta har mindre erfarenhet av större ekonomiska beslut och därför i högre grad söker trygghet i det personliga mötet när något oväntat inträffar.
Läs också: Först rök kontanterna – nu klipper Generation Z kortet. Realtid
Krisberedskap kräver fler alternativ
Elfstrand beskriver finansiell krisberedskap som en fråga om att inte göra sig beroende av en enda betalningslösning.
Att ha kontanter hemma är en del av beredskapen, men inte hela lösningen. Betalningssystemen bygger på flera parallella nätverk.
Enligt Elfstrand bör hushåll därför ha flera betalningsalternativ och tillgång till digital identifiering, exempelvis BankID, om delar av infrastrukturen slås ut.
Färre kontor – större risker
Samtidigt som frågor om krisberedskap tar större plats fortsätter antalet bankkontor att minska. En fjärdedel av kontoren har försvunnit på fyra år och i dag saknar omkring 40 kommuner helt bankkontor. I ytterligare ett fyrtiotal kommuner finns bara en sparbank kvar.
Enligt Elfstrand innebär utvecklingen en växande samhällsutmaning, inte bara för unga som tydligt uttrycker ett behov utan också för grupper som redan lever med ett digitalt utanförskap, exempelvis äldre, nyanlända och personer med funktionsnedsättning.
Han efterlyser ett tydligare politiskt ansvar för frågan.
”Det finns jättestora luckor här. Alla vet om dem, men ingen gör något.”
Läs också: Handelsprofessorn: Minsta företagen i kläm av bankkontorsdöden. Dagens PS.
