Den brittiska bankbranschen varnar för att landets finansindustri riskerar att styras från utlandet om tokeniseringen av finansmarknaden förankras någon annanstans.
Spelet om framtidens pengar: Här är varför Sverige ligger efter EU

Branschorganisationen UK Finance konstaterar i en rapport tillsammans med Oliver Wyman att utmaningen nu är genomförande, eftersom ekosystemet kommer att formas oavsett vad britterna gör.
Förankras det i New York, Frankfurt eller Singapore kommer den brittiska industrin, värderad till 290 miljarder pund, att köras på infrastruktur som är designad, styrd och prissatt någon annanstans, enligt City AM.
Missa inte: Storbanken gör upp i godo – slipper rättegång om miljardkrav. Realtid
Rapportens konkreta krav är att regeringen ger sin utsedde samordnare för digitala grossistmarknader, Chris Woolard, formell beslutsmakt i stället för en rådgivande roll. UK Finances ordförande Bob Wigley skriver i samma tidning att risken är att marknaden formas på annat håll och att Storbritannien får anpassa sig till standarder som satts av andra.
Sverige är inte längre fram — snarare tvärtom
Tokenisering innebär att värdepapper, bankinlåning eller centralbanksreserver får en ny teknisk form utan att de underliggande egenskaperna ändras.
Riksbanken slår i Betalningsrapport 2026 fast att det ännu inte finns tokeniserade pengar i svenska kronor, och att de svenska aktörer som deltar i experiment med tokeniserade tillgångar befinner sig i ett tidigt skede.
Riksbanken beskriver ECB:s två spår. Pontes, som ska koppla marknadens DLT-plattformar till Eurosystemets Target-tjänster så att den kontanta delen av en tokeniserad affär kan avvecklas i centralbankspengar, och det längre Appia-projektet.
Riksbanken följer båda noga och ”kan i framtiden välja att använda dessa tekniska lösningar” för att erbjuda nya avvecklingstjänster i svenska kronor.
Läs även: 2027 höjs åldersgränsen – nu vill banken att du har två kort. Dagens PS
Formuleringen är den brittiska varningen, fast skriven av en svensk myndighet och utan varningston. Tidsfönstret är dessutom smalt. Pontes går enligt ECB i drift under tredje kvartalet i år, och sedan slutet av mars godkänner Eurosystemet redan DLT-emitterade värdepapper från värdepapperscentraler som säkerhet i sina kreditoperationer.
Beslutet togs 2021
Det mest avgörande hände dock långt innan tokenisering blev ett branschord. Riksbanken beslutade i september 2021 att centralbankspengar vid svensk värdepappersavveckling framöver ska tillgängliggöras via ECB:s gemensamma plattform T2S. Det framgår av utredningen om finansiella instrument i distribuerade liggare som fick i uppdrag att föreslå de lagändringar som krävs för en möjlig svensk anslutning.
Missa inte: Guldberget som kan rädda USA:s statsfinanser – och knäcka dollarn. Realtid
Lägg därtill att Euroclear Sweden sedan 2008 ingår i den Brysselbaserade Euroclearkoncernen och att Stockholmsbörsen ägs av amerikanska Nasdaq.
Den svenska efterhandelskedjan är redan i allt väsentligt utlandsägd. Det som återstår att avgöra är vem som bygger nästa lager ovanpå den.
Bankerna rör sig snabbare än staten
SEB siktar på att kunna använda ett gemensamt europeiskt stablecoin från första kvartalet 2027 och har byggt en egen verksamhet för digitala tillgångar som omfattar tokenisering av aktier och obligationer samt förvaring. Swedbank, Handelsbanken och Nordea anslöt sig i maj till konsortiet Qivalis, som därmed växte till 37 banker, rapporterade Realtid i augusti.
Samtidigt går parallella spår snabbt. Tjugoen av världens största finansinstitut meddelade i förra veckan att de bildar ett gemensamt bolag för ett dollarkopplat stablecoin, medan ekonomer varnar för att privat utgivna pengar saknar banksystemets skyddsnät, skriver Dagens PS.





