Fem svenska storbanker har på några veckor skruvat upp sina konjunkturprognoser. Alla landar i samma slutnivå för styrräntan. Men om Riksbanken höjer i november eller väntar till våren råder det djup oenighet om. Det är den skillnaden som avgör hushållens räntekostnader det närmaste halvåret.
Storbankerna oense om starten – men eniga om slutmålet
Danske Bank, Nordea och Swedbank räknar samtliga med en första höjning redan i november i år, följd av ytterligare en i början av 2027.
”En svag krona får Riksbanken att höja styrräntan redan i november”, skriver Nordeas chefekonom Annika Winsth i bankens Economic Outlook, som presenterades den 2 september.
Missa inte: Sveriges överskott slår rekord – men exporten är inte förklaringen. Realtid
Swedbank gjorde den mest dramatiska omsvängningen. Så sent som i våras låg banken kvar på oförändrad ränta ända in i 2028. Nu spår chefekonom Mattias Persson höjningar i november och februari, till 2,25 procent, vad banken beskriver som mittpunkten i Riksbankens eget intervall för en normal styrränta på 1,5 till 3 procent. Drivkrafterna är stigande fraktpriser och fördröjda effekter av kriget i Mellanöstern.
Danske Bank har snarare skjutit fram sin bedömning än tidigarelagt den: banken räknar nu med 2,0 procent under 2026, mot tidigare 2,25.
De pekar på senare höjnin
SEB och Handelsbanken drar åt motsatt håll. Båda tror att Riksbanken lämnar räntan orörd hela 2026 och först i mars nästa år inleder normaliseringen.
SEB:s chefsekonom Jens Magnusson ser samtidigt de starkaste tillväxtutsikterna av alla fem för 2027 och beskriver den svenska lågkonjunkturen som avslutad. Banken sänkte i augusti sin tillväxtprognos för i år, men höll fast vid optimismen för nästa år.
Läs även: Därför betalar din granne 5 300 kronor mindre för bolånet. Dagens PS
Handelsbanken går ett steg längre och räknar med att marknadsräntorna, som stigit på höjningsförväntningar under sommaren, faller tillbaka i höst.
För en hushållsekonomi med rörlig bolåneränta handlar det om huruvida kostnaden stiger i vinter eller nästa sommar.
Riksbanken avgör den 24 september
Riksbanken lämnade i augusti styrräntan oförändrad på 1,75 procent i en penningpolitisk uppdatering utan nya prognoser.
Direktionen skrev samtidigt att penningpolitiken kommer att stramas åt om sommarens höga inflation visar sig vara början på något mer bestående.
Missa inte: Tyskland mjuknar – kan utlösa bankvåg i hela Europa. Realtid
Nästa penningpolitiska rapport med uppdaterade prognoser publiceras den 24 september, elva dagar efter riksdagsvalet. Riksbankschef Erik Thedéen har tidigare pekat på svårigheten att bedöma finanspolitiken, där den halverade matmomsen ensam beräknas ha pressat ned inflationen med omkring 0,6 procentenheter i år.
Det är också där bankerna möts. Den låga uppmätta inflationen betraktas av samtliga som tillfällig. Momssänkningen, sänkt drivmedelsskatt och halverade kollektivtrafikpriser har enligt Swedbank tillsammans hållit nere inflationen med runt 1,5 procentenheter.
Att prognosmakarna spretar är inget nytt. Redan i höstas gick Danske Banks chefsekonom mot strömmen och spådde en höjning i december 2026, medan sex av sju kollegor såg 2027 eller senare.
Skillnaden nu är att Riksbanken själv lutar åt höjning.
